Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Från Yngve till Alrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BLAND BRANNINGAU.
158
som räcka hela dygnet, ropade till mig och frå-
gade, hvart jag ämnade ställa kursen, men jag
låtsade icke höra, medan jag hjelpte Corneliusson
med focken, och ändtligen bar det af. Jag ka-
stade mig rak lång på botten af båten och bad
gubben att segla hvart han ville.
»Det vore väl till Svartskär, det», menade
den gamle sjöbussen.
»Jag tror, att Corneliusson bra gärna vill
till Svartskär», yttrade jag och vände mig leende
till ’ honom.
»Tror jag, det», svarades, men det var med
en suck, tyckte jag.
På mina ytterligare frågor i det ämnet gaf
lian endast undvikande svar och tycktes hafva
mycket att sköta med skoten. Han förklarade
dess utom, att vinden icke vore gynsam; men
ville man kryssa, kunde man nog komma fram,
så där mot middagen eller något senare. Jag
gaf honom tillåtelse att göra som han bäst funne
för godt, bvarefter jag kastade en blick till
baka åt båtbryggan och såg till min belåtenhet
att ingen mer än Ran, Paddysons jakt, ännu
lagt ut. De skola min sann ej få tag i mig på
hela dagen, tänkte jag och fröjdade mig åt min
frihet.
Båten sköt skarp fart. Vi voro redan utan-
för de inre klipporna. Mina blickar följde än de
små, hvita skyame som seglade uppe i luften,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
