Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Från Yngve till Alrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BLÅND BRÄNNINGAR. 163
Niklas Jakobsson envisades med att det vore
Goda Hoppet», förtäljde Jakobina vidare, ty det
tunnes ingen annan brigg i hela verlden som
vore riggad på det viset, och Jakobina hade icke
kunnat motsäga fadern.
»Briggen går förlorad», hade den gamle
fiskaren sagt, under det han i brådskande fart
gjorde sin segelbåt i ordning för att söka kryssa
sig fram till fartyget och få det att ändra kurs,
innan det vore för sent. Det hade varit helt
nära Svartskär, bort åt Skarpbrotten, en af de
farligaste punkterna på kusten, där briggen hade
gatt för fulla segel. Det började mörkna . . .
Om du hade hört Jakobina berätta, skulle
du hafva föredragit det framför själfva fru HWas-
sers framsägande af den härligaste skaldestycke.
Det var så enkelt och okonstladt, men därför så
mycket mer gripande, så utan alla grannlåter
och fritt från känslosamma utgjutelser. Det var
som i ett stycke med naturen omkring oss, stor-
artade böljslag och stormens friska fart. Jag
makade mig närmare henne för att få höra bättre,
ty många ord voro nära att gå förlorade i blå-
sten. Corneliusson tycktes nu igen hafva sin
uppmärksamhet endast på seglen och rodret, men
det syntes dock på hans ansigte, att han lyssnade
ifrigt till berättelsen.
Det började mörkna, sade Jakobina, när hen-
nes far fick sin båt i ordning och satte ut till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
