Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Från Yngve till Alrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BLAND BRÄNNINGJ R. 165
med låg röst, och sa vardt hon blek, mycket
blekare än hon förut varit röd, men det blåste
också rätt svalt ute på Skagerrack. Jag svepte
filten om mig och frågade, om Jakobina också
ville hafva en flik däraf, men hon skakade på
hufvudet.
»Så vardt far sjuk», återtog Jakobina efter
en lång stunds tystnad, under hvilken hon stirrat
ut åt vattnet. »Jag ville ha doktor, och fast far
satte sig mot det, hade jag dock fått i sinnet
att sådan måste komma. Men huru få ut dok-
tor till Svartskär, då vi inte kunde komma där-
ifrån? Vi hade ingen båt mer. Då kom Olauses
Bengta öfver till oss på ett ärende, och guds
lycka var det. Hon hade bara roddbåten, ty
fader Olaus seglar med badgäster i sommar.
Men det var åter vackert väder. Jag for med
henne genast till Bredgrund för att träffa dok-
torn och fick honom öfver till oss. Han såg om
far och ordinerade. Nu skulle jag och Bengta
ro honom till baka och jag skulle köpa medika-
menter. Det är en snäll doktor, och nog är han
sjövan, men han fumlade vid rodret, och en styf
sjö kantrade båten.»
Mina ord kunna endast svagt återgifva den
raska flickans berättelse, så enkel och okonstlad,
men likväl så innehållsrik, en tafia ur lifvet bland
bränningarna. Detta är sannerligen att lefva, då
man dagligen kämpar för sin tillvaro mot en så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
