Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Från Yngve till Alrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
173
BLA ND BRÄNNINGAR.
icke synes taga stor del i denna världens ange-
lägenheter, men som ville göra heder åt sitt hus,
därför klädt på sig sin bästa klädning och nu
bjöd på portvin — med socker. Det skall väl
också höra till bildningen.
Jag längtade åter ut i naturen och långt
från förkonstlingen i styrmanshuset. Cornelius-
son satt där nere i båten och väntade på mig.
Det är en gammal ärlig man som ännu aldrig
bjudit mig portvin med socker, men som med
tacksamhet karfvar sönder och tuggar de cigar-
rer, jag skänker honom.
Jag ämnade taga afsked och nalkades Jako-
bina för att fråga, om hon ville, att Corneliusson
och jag skulle föra henne till baka till Svartskär.
Hon satt vid ett fönster och stirrade ut på klipp-
vägen samt tycktes ej höra min fråga. Jag
märkte, att hon hade tårar i ögonen.
»Fader Niklas kommer sig nog, blott vi
hinna hem med läkemedlen», sade jag för att
trösta henne.
Hon såg på mig med en frågande blick och
tycktes ej hafva förstått mina ord. Så djup kan
en dotters sorg vara, tänkte jag, när hennes tan-
kar ej upptagas af alt det som plägar tumla om
i våra bildade flickors hjärnor. Jag sökte upp-
muntra henne och talade åter om faderns till-
frisknande.
»Nog kommer far sig», sade hon, och hen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
