Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Röda fanan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222 RÖDA FANAN.
Barackernas ändamål fann jag snart, ty dit
fördes just då åtskilliga sårade. De hade väl
träffats af granaterna, som regnade i stadens ut-
kanter, eller kanske varit med i någon skär-
mytsling vid Châtillon, Montrouge eller där om-
kring. I närheten af barackerna såg jag några
män, på hvilka en arm eller ett ben fattades,
eller som hade stora bindlar om sina hufvud. De
sågo lidande ut och tycktes likväl glädja sig åt
solen, grönskan och fågelsången, tydligen sådana
som njöto af tillfrisknandets lycksalighet.
Stället var således ett fältlasarett.
Jag gick förbi det och kom till en större
byggnad, som låg närmare upp åt Avenue de
FObservatoire, men inom trädgårdens stängsel.
Den var också af trä och synbarligen uppförd för
något tillfälligt behof, lika ful och afskräckande,
men ännu dystrare.
En af kommunens nationalgardister gick pä
post utanför trähuset. Jag sporde, hvad det kunde
vara för en byggnad.
»Till baka, medborgare!» röt kommunarden
och gjorde med sitt gevär en hotande åtbörd.
Jag stannade. Den rytande krigsmannen var
en gammal man med grått skägg, mager, kanske
utsvulten. Han såg eländig ut. Uniformen var
sliten, dock tämligen militärisk, hvad hufvud- och
benbetäckning vidkommer, men kroppen omgafs
för öfrigt af en illa medfaren ylleblus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
