Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Den israelitiska litteraturen före hellenismen
- Inledning
- De bibliska skrifternas historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DE BIBLISKA SKRIFTERNAS HISTORIA
Svårigheten att rätt uppfatta den israelitiska litteraturen
är emellertid ej ringa, ty den äldre litteraturen föreligger
blott i relativt sena och mycket korrumperade bearbetningar.
I det hela är det blott synagogans litteratur, under och efter
exilen, som bevarats, och först genom ett mödosamt
filologiskt arbete har forskningen i denna återfunnit de äldre
källskrifterna. Av dessa äldre skrifter har endast ett fåtal
upptagits i “kanon“, nämligen de, som hade eller antogos
hava ett religiöst innehåll och uttrycka det segrande partiets
åsikter — allt det övriga, hela den rika världsliga
litteraturen och “kättarskrifterna“, dömdes till undergång.
Denna “kanon“ eller samlingen av de rättrogna skrifterna
uppstod vid tre olika tidpunkter. Pentateuken eller de
fem Moseböckerna voro färdiga och fingo kanoniskt anseende
på Esras tid eller 445 f. K., “profetkanon“ d. v. s. alla
profeterna (utom Daniel) samt dessutom Josuabok,
Domarboken, Samuelsböckerna och Konungaböckerna troligen först
omkring 200 f. K., och den tredje gruppen, de s. k.
hagiograferna (alla övriga böcker i Gamla Testamentet), sannolikt
på Hadrianus’ tid, då även själva texten med så stor
stränghet fastslogs, att alla handskrifter, utom normalkodex,
förstördes; att läsarterna förut varit ganska växlande, framgår
dels av samaritanernas bibel, dels av den grekiska
översättningen, “Septuaginta“, som ganska starkt skilja sig från
den hebräiska texten.
Pentateuken är, såsom särskilt Wellhausen i sina
epokgörande undersökningar visat, frukten av århundradens arbete.
Både israeliter och kanaaniter hade en rik skatt av sagor,
vilka berättades vid ortens brunn eller vid stadens port, där
inbyggarne om kvällarna samlade sig. Två av dessa
sagocyklar, den ena kallad Jahvisten, den andra Elohisten,
nedskrevos omkring år 800, och emot slutet av 600-talet
sammanfördes båda av en okänd samlare, den s. k. Jehovisten,
till en enda sagokrönika, men lyckligtvis så mekaniskt, att
de lätt kunna skiljas från varandra. Denna sagokrönika
sträckte sig från världens skapelse till Moses död, men hade
icke någon utpräglat religiös karaktär.
Emellertid hade redan förut uppstått en stark religiös
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 02:02:08 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/1/0026.html
