Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Den israelitiska litteraturen före hellenismen
- Den profetiska tiden
- Profetpoesiens former
- Amos, Hosea, Jesaia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och han hackade upp den, rensade den från stenar,
Planterade däri ädla vinträd
Och byggde ett torn i dess mitt,
Och ett presskar högg han däri.
Och han väntade, att den skulle bära äkta druvor,
Men den bar vilddruvor.
Några formella nyheter inom den hebräiska poesien hava
profeterna således knappt infört. De hava upptagit och
vidare utbildat diktarter, som redan funnos. Men det
betydelsefulla hos dem ligger i det nya innehåll, de inlade
i sina dikter. Män som Jeremia och Deuterojesaia höra
till alla tiders största skalder, men de voro även
tänkare och tänkare, som voro stadda i en ständig utveckling.
Den egentliga profetperioden från Amos till Deuterojesaia
är ganska kort, något över tvåhundra år, i runt tal
760—550 f. K., men under denna tid utvecklade sig den
gamla, barbariska Jahve-kulten till en bland världens mest
upphöjda religioner.
AMOS, HOSEA OCH JESAIA
Amos, från vilken rörelsen utgår, var en enkel man ur
folket, en herde, och troligtvis var han rekabit eller stod
åtminstone rekabiterna nära. Såsom sådan kände han sig
upprörd över det sedliga förfallet i Israel, över lyxen,
förtrycket och fattigdomen, han kände det egentliga folkets
moraliska indignation över de högre klassernas hjärtlöshet,
och genom alla hans satirer går det en varm underströmning
av medkänsla med Israels utpinade, förtryckte bonde. De
ligga — heter det i en maschal om dessa rike: —
De ligga på soffor av elfenben och sträcka sig vällustigt på sina läger,
De äta lammen från hjorden och kalvar från gödstallet,
De skråla till harpan och inbilla sig spela som David,
De dricka vin ur bålar och ingnida sig med yppersta olja,
Men icke bekymra de sig om Josefs skada.
Därför skola nu dessa främst bland alla föras bort i fångenskap.
Då skola de vällustiga lättingarnas skrän få en ända.
Denna indignation över de högre klassernas orättrådighet
utvecklades hos honom till ett moraliskt patos, som gav den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 02:02:08 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/1/0048.html
