Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den grekiska litteraturen före hellenismen - Den ioniska tiden - Den ioniska vetenskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hade nedstigit till Hades, och i dödsriket vägledde han de
troende från plågans boningar till salighetens. I samband
härmed står ock orphikens lära om själavandringen, om
helbrägdagörelse m. m. Denna mystik hade ett ofantligt
inflytande, den ingick i de eleusinska mysterierna och
fortlevde under hela antiken, fick särskilt mot dess slut ny kraft,
och har i växlande former överlevat den antika civilisationen.
Inslag av denna mystik träffar man såväl hos skalder
som Pindaros som hos filosofer som Pythagoras. Dennes
liv och läror äro väl — tack vare senare neopythagoreiska
omtolkningar — inhöljda i ett ganska stort dunkel, men
som det synes var den verkliga pythagoreismen mindre en
vetenskaplig än en sedligt-religiös rörelse. Pythagoras och
hans lärjungar bildade ett slags sekt eller en orden, som
ägnade sig åt hemlighetsfulla religiösa riter, genom vilka
de “renade“ sig, och huvudvikten lades på ett etiskt liv,
på måttlighet, lydnad, trohet i vänskap o. s. v. I likhet
med orphikerna trodde även de på själavandringen, och
Xenophanes underlåter icke att gyckla med denna fantasi. “Slå
icke hunden — låter han Pythagoras säga — i den bor
en av mina vänners själar; det hörde jag på tjutet.“
Pythagoreernas vetenskapliga spekulationer buros av samma
mystik. Grundtanken i dem var, att allt varande är
matematiska tal. Och dessa äro icke blott en form, som
bestämmer tingens förhållanden, utan den substans, av vilken
de bestå. Psykologiskt kan en dylik teori väl endast
förklaras av det överväldigande intryck, som greken erfor, då
han först gjorde bekantskap med matematiken såsom
vetenskap, och bakom den fantastiska formen ligger dock en
modern tanke: att allt i universum är lagbundet och
matematiskt bestämt.
Enligt den senare traditionen skulle Pythagoras hava
företagit vidsträckta resor i orienten. Dessa äro i varje fall ej
historiskt bestyrkta, men traditionen har tydligen uppkommit
för att förklara pythagoreismens omisskänneligt orientaliska
karaktär — sektbildningen, de etiska intressena, de asketiska
tendenserna, själavandringsläran och, icke minst, lärans
matematiska utformning. Ty matematikens och astronomiens
första hem var dock Babylon, och med all sannolikhet fingo
grekerna härifrån impulsen att studera dessa vetenskaper.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
