Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Den grekiska litteraturen före hellenismen
- Den attiska tiden
- Vetenskapen
- Sokrates
- Platon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
onödig lyx. För det lägre folket fick emellertid denna
filosofi stor betydelse, och mot antikens slut erbjödo dessa
kringdragande kyniska folktalare en ganska stor likhet med de
kristna botpredikanterna. För övrigt uppträdde även de mot
folkreligionens mångguderi och förkunnade läran om en enda
Gud.
Liksom kyrenaikerna förbereda epikureismen, förbereda
kynikerna stoicismen.
PLATON
Men den, som utvecklade Sokrates’ egna tankar, var dock
blott Platon (427—347), och först hos honom återfinna vi
mästarens starka medborgerliga och etiska patos. Platon
hade börjat såsom skald, och först genom bekantskap med
Sokrates hade han dragits över till tänkandets vetenskap.
I verkligheten förblev han dock ständigt diktare, en bland
de största, som mänskligheten någonsin haft och vars
poesifyllda drömmar under årtusenden ha påverkat eftervärlden,
ej blott under antiken, renässansen och romantiken, utan ock
under medeltiden, och påverkat eftervärlden så starkt, att
snart sagt varje idealistisk rörelse inom kulturen mer eller
mindre direkt återgått till denne tänkarskald och från honom
hämtat impulser. Hans dialoger äro också lika mycket
dikter som filosofiska undersökningar, de äro fyllda av ett rent
dramatiskt liv, förefalla såsom små proverbes — möjligen hade
Platon formellt tagit intryck av Sophrons mimer — de
uppträdande äro förträffligt karaktäriserade, situationen är tecknad
med fullkomligt mästerskap, och ingenstädes får man en mera
åskådlig bild av livet i Aten. Stundom möter man en fin
komik, ej sällan en träffande satir, och ofta höjer
framställningen sig till den sublimaste poesi. Vi behöva blott
såsom exempel taga hans mest bekanta dialog, Symposion
(Gästabudet), som i ständigt nya variationer gått igen i alla
tider.
Dialogen har till syfte att utreda kärlekens begrepp, och
deltagarne i gästabudet framlägga sina åsikter, vilka alla
förbereda den tolkning, med vilken Sokrates slutligen gör
sitt inlägg i diskussionen. Det finnes, säger en av de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 02:02:08 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/1/0163.html
