Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den grekiska litteraturen före hellenismen - Den attiska tiden - Vetenskapen - Aristoteles - Epikureismen och stoicismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rasen — idéer, vilka sedermera under 1700-talet fingo stor
räckvidd och särskilt utvecklades av Montesquieu.
Den peripatetiska skolan fortlevde under hela antiken och
fick även en direkt betydelse för skönlitteraturen. Hans
efterföljare såsom ledare av den peripatetiska skolan i Aten
var Theophrastos, som likaledes utövade en omfattande
författarverksamhet och särskilt var bekant för sin etik. Till
denna ansluter sig ock hans berömda Kharakteres, en
samling korta skildringar av smickraren, storprataren m. fl.
dylika löjliga eller förkastliga karaktärer. Äktheten har väl
ej varit alldeles obestridd, och företalet är nog senare än
Theophrastos, men arbetet står i varje fall i samband med
dennes etiska undersökningar och bär därför med rätta hans
namn. I varje fall fick det stor betydelse för eftervärlden.
Det inverkade på den nyattiska komedien, vars typer —
den girige, den skrytsamme soldaten m. fl. — erbjuda stor
likhet med dessa studier, vare sig nu Theophrastos givit
komediförfattarne väckelsen eller han påverkats av dem;
det fick betydelse även för antikens picareska roman samt
för den romerska satiren. Men sin största insats gjorde
Theophrastos mot slutet av 1600-talet, då La Bruyère
översatte samt efterbildade dessa onekligen om en fin
observationsförmåga vittnande analyser. 1700-talets lustspel står
i en väsentlig grad under inflytande av dem — vi behöva
blott erinra oss titlar såsom Le distrait, Le glorieux m. fl.
— och även de moraliska veckoskrifterna anslöto sig mycket
nära till La Bruyères kåserande typskildringar, som
förbereda Steeles, Addisons och Dalins. Theophrastos’
Kharakteres kom därför att utöva ett vida större inflytande än
månget estetiskt mera betydande arbete.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
