Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Den hellenistiska tiden
- Den israelitiska litteraturen
- Kohelet
- Vishetslitteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som så griper oss i Kohelet. Och i båda fallen torde den
hava sin förklaring däri, att hellenismens destruktiva
filosofem här kommo att bryta sig mot icke-helleners
fäderneärvda åskådningar.
VISHETSLITTERATUREN
Kohelet är en visdomslärare, som i sin forskning drivits
ända därhän, att han förnekar vishetens betydelse. Men i
sin universella skepticism stod han nog ganska ensam, och
i stället kan man under denna tid konstatera en fullkomlig
entusiasm för “visheten“. Utan tvivel stammar denna från
stoicismen, inom vilken läran om den vise och alla hans
företräden utgjorde en av hörnstenarna. Denna lära slog
särskilt an på de helleniserade judarna i Alexandria, och det
är troligtvis från deras krets, som åtminstone de flesta av
denna tids många vishetsdikter stamma. De användes
tydligen i skolorna och synagogorna, där denna humana moral
nu, under intryck från hellenismens idéer, ersatt den
lagjudendom, som Esra så starkt inskärpt och som sedan med
ökad ensidighet återvände i skolundervisningen under den
fariseiska renlärighetsreaktionen. Några av dessa
vishetsläror voro måhända direkt avsedda för proselyter, och i
varje fall lämpade de sig synnerligen väl för detta syfte,
ty de ignorera alldeles den för hedningarna motbjudande
“lagen“ och hävda i stället en bred, konfessionslös humanitet,
som var gemensam för hela hellenismen, ehuru den
visserligen här är färgad av israelitens fasta monoteism. Men å den
andra sidan framstår Jahve här ej såsom israeliternas strängt
nationelle gud, utan såsom hela mänsklighetens, och
vishetsidealet är icke den ortodoxe, utan den “fromme“ d. v. s.
den rättrådige mannen, som tillika är praktisk klok,
besinningsfull och fri från behov, som sett mycket av världen
och som är van att röra sig bland världens store. Men i
likhet med den epikureiske eller stoiske vise är även den
israelitiske politiskt ointresserad.
Det är detta ideal, som i olika skiftningar uppträder i
Salomos ord, i Hiskias mäns ord, i Lemuels ord, i Agurs
ord, i De Vises ord och i en mera högtstående vishetsdikt,
vilka arbeten nu ingå i den samling, som kallats Salomos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 02:02:08 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/1/0212.html
