Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den hellenistiska tiden - Den israelitiska litteraturen - Vishetslitteraturen - Den israelitiska romanen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ordspråk, vidare i Jesu Syraks bok och i den sena dikten
Salomos Vishet. I de mera filosofiska bland dessa skrifter
arbetar sig dessutom en idé fram, som sedermera icke blev
utan betydelse för logosläran och för den neoplatonska
spekulationen.
Stoikerna, som ju i allmänhet voro religiöst anlagda
personligheter, hade en lära om Guds över hela världen
utbredda förnuft (nus eller logos), och även denna tanke
upptogs av de israelitiska vishetslärarna, men utvecklades här
på ett sätt, som tyder på ett visst samband med den
samtidigt i Israel uppdykande föreställningen om
“människosonen“. I den dikt, som inleder Salomos ordspråk, fattas
nämligen Visheten såsom ett särskilt väsen, Guds
förstlingsverk, skapat före universum, och då detta kom till, stod
Visheten såsom “verkmästaren“ vid den Högstes sida. Samma
tanke återvänder hos Syrak. Sedan Gud skapat Visheten,
“göt han henne ut över alla sina verk“. Jag gick — säger
Visheten själv — “fram ur den Högstes mun och såsom en
rök betäckte jag jorden. Jag tog min bostad i höjden, och
min tron var en molnstod“. Men denna lära får här en
nationell skiftning, ty Jahve anvisar Visheten en särskild
plats — i Israel, och det är därifrån hon skall vända sig
till jordens alla folk. Deuterojesaias drömmar hade man
således, trots hellenismen, ej övergivit.
Allra längst går författaren av Salomos Vishet, och han
kommer Philons logos-begrepp ganska nära. Visheten är för
honom ett utflöde av Guds kraft, ett väsen, som ser allt
och genomtränger allt, det medium, genom vilket Gud
regerar världen. Tillika är arbetet en förstucken stridsskrift
mot Kohelets materialism och pessimism och röjer en ganska
stark påverkan från platonismen. Så hävdas här
præexistensen och själens odödlighet — detta även mot det
israelitiska föreställningssättet, som blott hade känt en
skuggtillvaro i Scheol.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
