Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den hellenistiska tiden - Den romerska litteraturen före Augustus - Tiden före revolutionen - Den äldsta litteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
är en romersk variant av det spridda motivet om de båda
fientliga bröderna, om Romulus, som utsattes i floden,
uppfostras av en varginna och blir folkets store hjälte, om
Brutus, som ställer sig vansinnig och därigenom får tillfälle
att hämnas o. s. v. Men dessa sagomotiv äro gemensamma
för de flesta folk, och romarne tyckas icke hava utbildat
dem på något särskilt originellt sätt. Inom de olika ätterna
funnos vidare åtskilliga släktsagor — Horatiernas och
Curiatiernas strid, Horatius Codes’ hjältedater, Curtius’ offerdöd
m. m. — men även dessa voro föga mer än några enkla
anekdoter. Gudavärlden hade icke fått någon mera personlig
gestaltning, och den så rika grekiska myten hade icke någon
romersk motsvarighet. Den mytologi, som vi sedan möta
hos de romerska skalderna, är nästan undantagslöst ett lån
från hellenerna. Den enda rest vi hava av en ursprungligt
romersk religiös diktning är till ytterlighet torftig och består
blott av invokationer, som icke ens kunna svälla ut i en
poetisk bild. Det är den s. k. arvalsången, Carmen fratrum
arvalium, som i Mommsens översättning lyder:
Till gudarne
Hjälp oss, Larer.
Icke död och fördärv, Mars, Mars, låt bryta in över flere.
Var tillfredsställd, grymme Mars.
Till bröderna
Anropa semnonerna. Först I och sedan I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
