- Project Runeberg -  Allmän litteraturhistoria / 1. De antika folkens litteratur /
233

(1919-1926) [MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den hellenistiska tiden - Den augusteiska tiden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

DEN AUGUSTEISKA TIDEN



Efter slaget vid Actium andades världen åter ut,
terreurens tid var förbi, efter ett århundrades våldsamma
konvulsioner hade Rom åter fått en tryggad samhällsordning, fred
utåt och fred inne i landet, och alla kände även djupt det
nya statsskickets välsignelser. Få perioder i mänsklighetens
historia hava också varit så lyckliga som den första
kejsartiden och sällan har den nationella kulturen stått så högt,
välståndet varit så allmänt utbrett. Under Augustus’ egen
regering var det med undantag för några få svärmare väl
knappt någon, som längtade tillbaka till den “frihetens“
tidsålder, vilken kort förut så blodröd sjunkit i graven.
Småborgarne voro det nya kejsardömets kanske mest
hängivna anhängare, t. o. m. aristokraterna hade försonat sig
med tingens nya ordning, och för provinserna var
kejsardömet helt enkelt räddningen undan prokonsulernas
utsugningar.

Augustus’ politik gick också ut på att med roten
upprycka det onda, som framkallat revolutionstidens alla
olyckor. Orsaken till den allmänna anarkien låg enligt hans
mening i bristen på moral, religion och fosterlandskärlek,
och hans politik avsåg också att så vitt möjligt genom
lagar och genom inverkan på det allmänna
föreställningssättet stärka dessa makter. I viss mån lyckades han, i
viss mån icke, men med riktig blick insåg han den
betydelse, som litteraturen kunde hava för ett dylikt
reformarbete, och själv samt genom sin gunstling Mæcenas tog
han därför ledningen om hand. Under ingen period, kanske
med undantag för Ludvig XIV:s, har också litteraturen
varit så bestämd av regeringens politik som under den
augusteiska, och denna litteratur har därför ett avgjort
konservativt skaplynne, vänder sig direkt mot den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:02:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/1/0248.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free