- Project Runeberg -  Allmän litteraturhistoria / 1. De antika folkens litteratur /
296

(1919-1926) [MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kejsartiden - Den icke kristna litteraturen - Romanen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

för sina Metamorphoseon libri XI. Men här är däremot
allt retorik, språket är i motsats till Petronius’ svulstigt och
onaturligt, och den korta berättelsen har svällt ut till en
roman med långa retoriska anföranden och inlagda mindre
berättelser — bl. a. sagan om Amor och Psyke. Det vore
orätt att förneka Apulejus en viss berättartalang, men denna
förkväves vanligen av hans smak för retoriska deklamationer.
Och någon sedeskildrare är han icke, ännu mindre någon
psykolog. Men han skiljer sig också i ett annat fall från
Petronius: genom den mystiskt religiösa underströmning, som
går igenom hela denna roman och som särskilt möter oss i
de vidunderliga spök- och häxerihistorier, han berättar och
över vilka det vilar en atmosfär av osund övertro och
vidskepelse, som ställer arbetet på gränsen till ännu en annan
art av prosaberättelse, vilken framträdde mot antikens slut.
Denna kunna vi kalla för den religiösa romanen.

Också inom denna kunna olika element utskiljas, som här
ingått förening: historier om underverk, trollerier o. d.,
äventyrsberättelser och “läror“, knutna kring en fabulerad
biografi. Alla dessa element återfinnas i det mest bekanta av
dessa arbeten, Philostratos’ retoriska biografi av Apollonios
av Tyana. Denne undergörare, en antikens Faust, levde
på Domitianus’ tid, och mycket tidigt, kanske redan under
hans livstid, knöt sig en mytbildning till hans person.
Underverk, som berättats om andra trollkarlar, samlade sig
kring honom, och efter några decennier skrevos arbeten om
honom, vilka även ur den synpunkten hava ett visst
intresse, att de inbjuda till en jämförelse med den äldsta
kristna litteraturen. Det troligen tidigaste av dem, skrivet
av Moisagenes, innehöll en samling tal, som han skall hava
hållit, och redogjorde för underverk, som han utfört. Redan
på 100-talet utkom också ett annat arbete, en föregiven
dagbok av Damis, som uppträder såsom undergörarens
följeslagare på hans resor, och vidare en skildring av Apollonios’
barndom och ungdom av Maximos från Aigai. Dessa böcker
studerades av den bigotta kejsarinnan Julia Domna, och det
var hon, som gav retorn Philostratos i uppdrag att skriva
den biografi, som vi ännu hava kvar.

Arbetet ansluter sig till formen till den vanliga antika
biografien, men även Indiens underbara fabel-land med
drakar, fågel Fenix m. m. spelar in. Uppgiften är att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:02:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/1/0311.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free