Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kejsartiden - Den icke kristna litteraturen - Romanen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
framställa Apollonios såsom en helig man, en filosof, icke
såsom en vulgär undergörare. I det syftet meddelas, utom
förfalskade brev, även en samling neopythagoreiska satser
och läror, som han skall hava förkunnat. Redan hans födelse
var övernaturlig. Då hans moder var havande, uppenbarade
sig den egyptiske guden Proteus för henne, och då hon
frågade honom, vem hon skulle föda till världen, svarade
han: du skall föda mig. Polket trodde också, att
Apollonios var Zeus’ son, men själv sade han sig vara son till
en annan Apollonios. Han uppfostras till filosof, förvånar
alla genom sin brådmogna lärdom, lär känna alla de olika
skolornas system, men föredrager Pythagoras’ läror. Han
är därför absolut kysk, kläder sig blott i linnekläder, äter
icke kött och dricker icke vin, iakttager under fem år
absolut tystnad m. m. Men han förrättar också massor av
underverk, botar besatta och utdriver onda andar, gör lama
och lytta helbrägda, fördriver pesten från Ephesos och låter
folket stena dess demon, som tagit gestalt av en tiggare,
och då en avliden flickas likbår föres förbi honom,
uppväcker han henne från de döda. Han samtalar med
Akhilleus’ och Odysseus’ andar, förutsäger kommande händelser,
och liksom Pythagoras kan han på ett ögonblick förflytta
sig från en stad till en annan. Mot slutet av sitt liv ådrager
han sig tyrannen Domitianus’ hat, och i Rom, dit han
kallats, inledes en rättegång mot honom, men han försvarar
sig som en fullblodsretor i ett mycket långt tal, efter vars
slut han på ett övernaturligt sätt förflyttas från domsalen
i Rom till Puzzuoli vid Neapel. Om hans död några år
senare har Philostratos egendomligt nog inga säkra
uppgifter, men han vet, att Apollonios efter sin död uppenbarat
sig för en ung man, som betvivlat själens odödlighet.
Dylika underverks- och trollhistorier voro under antiken
ytterst populära, och det var ingalunda först med
kristendomen, som de kommo i svang. Antikens hedningar voro
lika vidskepliga och lika lättrogna som medeltidens kristna,
och denna vidskepelse kunna vi följa tillbaka ända till den
homeriska tiden — Odysseens berättelser om män, som
förvandlats till svin, om en färd till dödsriket m. m. voro ej
blott poesi, utan verklig folktro. Och särskilt under
kejsartiden vann denna vidskepelse i styrka och utbredning,
troligen under inflytande från orienten, särskilt från Egypten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
