Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kejsartiden - Den äldsta kristna litteraturen - Johannesevangeliet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blott att evangelisten gått ett steg längre, ty hos honom
är Logos icke blott “hos Gud“, utan är Gud. Fortsättningen,
att “ordet vart kött“ och “bodde bland oss“, kan möjligen
vara riktat mot gnosticismen, enligt vilken Kristi mänskliga
natur blott var ett sken. Men i själva verket står evangeliet
åtminstone mycket nära denna gnostiska ståndpunkt, och
den närmaste eftervärlden, som i detta fall hade finare
känslospröt än vi och även bättre kände till gnosticismen,
ansåg evangeliet smittat av denna villomening, även om
man förmodligen hade orätt i att utpeka en gnostiker,
Kerinthos, såsom författaren. I varje fall röjer detta
filosofiska anslag, att vi här hava ett arbete av väsentligen
annan karaktär än de tre äldre evangelierna.
Men även fortsättningen är alldeles olika. I stället för
Moselagen bringar Jesus här ett nytt evangelium, vars
innehåll kan sammanfattas däri, att han är Messias. Därpå
syfta alla fakta, som meddelas. Hos Markus hade Döparen
varit en botpredikant, som uppträtt strax före Jesus; i det
nya evangeliet är han ett förebud för denne, en förkunnare
av den kommande Kristus. Den — yttrar Döparen med
syftning på Jesus’ præexistens — “som kommer efter mig,
han har varit före mig, ty han var förr än jag“. De
underverk, som Jesus förrättar i de synoptiska evangelierna,
utför han i de flesta fall av ren människokärlek, för att
hjälpa de sjuke och olycklige, i Johannesevangeliet däremot
för att visa sin gudomliga makt. För människorna har han
ej längre något hjärta, han är för hög för dem, och mellan
dem och honom är det luft. Ofta möta vi t. o. m. utbrott
av en egendomlig hårdhet. Då hans moder vid bröllopet i
Kana anmärker, att gästerna ej längre hade något vin,
svarar han: “Kvinna, vad har jag att göra med dig“. Men
därpå förvandlar han dock vattnet till vin, “och
uppenbarade sin härlighet; och hans lärjungar trodde på honom“
— det var således avsikten med undret. Det, liksom de
andra, går ut på att visa hans övernaturliga makt, och på
denna syfta ock alla hans yttranden. Hos Markus och de
andra hade Jesus talat om Guds rike och människornas plikter.
I Johannesevangeliet talar han blott om sig själv.
Tankegången i bergspredikan mynnar ut i en rent etisk sats:
Varen för den skull fullkomlige, liksom eder himmelske
fader är fullkomlig. I Johannesevangeliet däremot är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
