Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Kejsartiden
- Den äldsta kristna litteraturen
- Johannesevangeliet
- Den första beröringen mellan hedendom och kristendom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
guden, alldeles oberörd av det hela; ingen klagan undslipper
honom, och då han yttrar: “Jag törstar“, gör han det
endast, “på det att skriften skall fullbordas.“ När han sedan
druckit, säger han blott: “Det är fullkomnat, och böjde ned
huvudet och gav upp andan“.
DEN FÖRSTA BERÖRINGEN MELLAN HEDENDOM OCH
KRISTENDOM
Med Johannes-evangeliet hade världen således fått en ny
Gud och ett nytt religiöst fältrop. Att vidare följa den
kristna dogmbildningens utveckling fram till läran om
treenigheten o. s. v. förbjudes av utrymmet, och en dylik
framställning faller även utanför litteraturhistoriens ram.
Det är blott en punkt, vid vilken vi måste dröja. Varpå
berodde kristendomens hastiga utbredning? Ur de äldsta
kristnas sedliga överlägsenhet kan den knappt härledas, ty
redan de apostoliska breven giva en föga tilltalande bild
av dem och något senare kristna skrifter en ännu sämre.
Något kunna förföljelserna hava verkat, som eldade upp
fanatismen. Men å den andra sidan har dessas omfattning
mycket överdrivits. En huvudsaklig orsak var utan tvivel
kristendomens monoteism, som stämde med hela tendensen
i hednavärlden, likaså dess ädla och upphöjda moral, som
också hade sin motsvarighet hos hednavärldens religiösa
tänkare. Men båda dessa företräden funnos ock hos
judendomen, ehuru den judiska moralens värde högst betydligt
förminskades genom att sammankopplas med ceremoniallagen.
Därutöver ägde emellertid den nya läran åtskilliga företräden.
För det första mystiken i den paulinska kristendomen, som
mycket tilltalade den halvt orientaliserade romerska världen
och som satte kristendomen i stånd att tävla med Isis-,
Kybele- och Mithrasreligionerna; ur den synpunkten var
Paulus’ dunkla Messias-teologi snarast till fördel. Vidare
kristendomens utvecklade sakramentslära. Ju mera antiken
närmade sig sitt slut, dess starkare blev skräcken för
dödsrikets fasor. Genom de båda — visserligen till sitt ursprung
och sin innebörd hedniska — sakrament, dopet och
nattvarden, som kristendomen upptagit, hade den fått ett lika
kraftigt värn mot dessa fasor som Kybele- och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 02:02:08 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/1/0347.html
