Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Kejsartiden
- Den äldsta kristna litteraturen
- Gnosticismen och kanon
- Apokryfiska evangelier och romaner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en dylik auktoritet. Fullt avgjord tyckes frågan hava blivit
först i början av 400-talet.
De äldsta papyrusfragment, man hittills påträffat av något
evangelium, äro från 200-talet, men de tillhöra okanoniska
evangelier. De äldsta pergamentshandskrifterna av Nya
Testamentet — Sinaiticus och Vaticanus — äro från 300-talet.
APOKRYFISKA EVANGELIER OCH ROMANER
De i kanon upptagna skrifterna äro emellertid blott en
ringa del av de första århundradenas kristna litteratur. I
sina bevarade och äkta brev citerar Paulus flera nu
förlorade, som han skrivit, så till församlingen i Korinth, utom
de två bevarade. Med anledning härav publicerades ett
tredje brev till Korinth och ett till Laodicea, men intetdera
erkändes av kyrkan. Falskt är nog också det under
Barnabas’ namn gående brevet, äkta däremot det första
Clemensbrevet, Ignatios’ brev m. m.; men ehuru skrivna omkr. 100
ansågos de tydligen för sena att erkännas såsom uttryck för
urkristendomen.
Rikare var evangelielitteraturen, och redan Lukas berättar,
att “många hava tagit sig före att beskriva de ting, som
bland oss äro fullkomligt vissa, efter vad de hava meddelat
oss, som av begynnelsen varit ögonvittnen och ordets tjänare“.
Det troligen tidigaste av dessa s. k. apokryfiska evangelier,
om vilket vi hava någon underrättelse, är Hebräerevangeliet,
som begagnades av de judekristna ebioniterna. Detta
räknades ännu av Origenes och andra såsom kanoniskt, men
blev sedan förkastat såsom kätterskt och är nu blott känt
genom — visserligen ej så obetydliga — citat. Ett annat
evangelium, det egyptiska, synes hava stått högt i anseende
särskilt hos egypterna, men föll också för kättardomen och
är nu förlorat. Det samma gäller en mängd till titlarna
kända gnostiska evangelier — Thomas’, Matthias’, Philippus’,
Marias’ m. fl. — av vilka dock några fragment bevarats i
koptisk översättning, och troligen var det framträdandet av
denna gnostiska evangelielitteratur, som framkallade en
rättrogen kanon. Det nu bäst kända av dessa apokryfiska
evangelier är det, som tillskrevs Petrus och av vilket man
1887 i en egyptisk papyrus fann ett stort fragment,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 02:02:08 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/1/0350.html
