Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Kejsartiden
- Den äldsta kristna litteraturen
- Apokryfiska evangelier och romaner
- Fornkristen lyrik och epik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med hjälp av tvänne lejon jordar Antonios honom. Som man
ser: en kristen folksaga. Men även andra helgonlegender
funnos, som närmast kunna kallas retoriska deklamationer,
och dylika uppgifter — något helgons underbara liv —
förelädes nu ofta för lärjungarna i de kristna retorsskolorna.
Med romanen — tagen i denna vidsträckta betydelse — hava
vi emellertid redan kommit in på diktens område, och det
återstår därför att redogöra för den kristna poesiens barndomsdagar.
FORNKRISTEN LYRIK OCH EPIK
Den äldsta kristna församlingen firade ju samma
gudstjänst som judarne i deras synagogor och sjöngo därunder
samma psalmer som dessa. Paulus skriver också till
församlingarna i Ephesos och Kolossai, att de skulle prisa Gud
med psalmer, hymner och “odai pneumatikai“ (andliga
visor). Dessa senare torde avse de fritt improviserade sånger,
vilka den, som kände sig gripen av “anden“, uppstämde,
och vilka väl till formen anslöto sig till de brukliga d. v. s.
psalmer och hymner. Med psalmer menades naturligtvis ej
blott Davids psalmer, utan ock de nyare — t. ex. Salomos
psalmer — som i anslutning till denna förebild diktades
ännu vid tiden för Kristi födelse. Med hymner avser Paulus
troligen de lovsånger, som förekommit i Gamla Testamentet
(t. ex. Moses’ triumfsång) och även möta oss i det nya (t. ex.
Jungfru Marias lovsång i Lukas-evangeliets första kapitel).
Inom den nya sekten tyckas dessa hymner mycket tidigt
hava fått en kristen färgton. Det äldsta alstret av denna
diktart synes vara de nyupptäckta Salomos Oden, som ej
längre föreligga i det grekiska originalet, utan blott i syrisk
och koptisk översättning, och man är ej rätt säker på,
huruvida dessa “oden“ äro hednakristna eller ursprungligen
judiska, men sedermera överarbetade för en kristen
församling. I varje fall möter man här ännu den israelitiska
diktens kraftfulla, målande bildspråk.
Särskilt rikt utbildades denna kristna kyrkosång inom
den syriska kyrkan, för vilken Bardesanes och hans son
Harmonios (omkr. 200) skrevo 150 psalmer och hymner.
Dessa voro ursprungligen på aramäiska, ehuru de sedan
översattes till grekiska; de voro byggda på aksent och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 02:02:08 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/1/0358.html
