Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Den byzantinska litteraturen
- Den byzantinska högrenässansen
- Den byzantinska litteraturens sista tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dess popularitet mycket hastigt, och under det nästa
århundradet överflyttades den till latin samt därifrån till de
flesta europeiska språk, även till medeltidssvenska.
DEN BYZANTINSKA LITTERATURENS SISTA TID
I följd av den grekiska återerövringen av Konstantinopel
genom paleologernas ätt fick den byzantinska kulturen en
ny kraft, och kejsardömets bägge sista århundraden kan
man kalla den byzantinska humanismens tid. Den lärda
atticismen stegras ännu mera än förr. Men denna
byzantinska humanism är dock ganska olik den samtida italienska.
I Italien hade sambandet med antiken, i stort sett, varit
avbrutet, och den italienska humanismen hade därför hos
sig ett friskt drag av upptäckarglädje, som saknades hos
byzantinarne, där traditionen hela tiden fortlevat. Italienaren
fäste sig därför vid och gick upp i antikens skönhetsvärld,
under det att byzantinaren stannade vid grammatiska och
filologiska petitesser. Och till sist: den italienska renässansen
var djupast sett icke ett återupplivande av antiken, utan
något nytt i kulturens historia, under det att den byzantinska
humanismen blott avsåg att fasthålla något gammalt. Och
detta förklarar deras olika karaktär.
Men i viss mån kan man dock säga, att den byzantinska
humanismen utgjorde förutsättningen för den italienska. För
det första genom det flitiga insamlandet av handskrifter,
som dels av de resande italienska humanisterna uppköptes
i Grekland, dels av emigrerade byzantinare medfördes till
Italien. Utan detta flitiga samlararbete hade vi ju endast
genom den romerska litteraturen lärt känna den grekiska,
och världen hade i andligt avseende varit oändligt mycket
fattigare. För det andra genom de byzantinska lärdes
förtjänster om det grekiska språkstudiet i Italien. Som vi
sedan skola se hade Petrarca och Boccaccio ej hunnit
synnerligen långt i detta. Skaparen av grekisk språkkunskap
i Italien var en byzantinare, Manuel Khrysoloras, som 1396
kom till Florens, där han stannade i fyra år såsom
föreläsare, och från hans verksamhet kan man datera den italienska
humanismens egentliga blomstring. Efter honom följde andra
såsom den berömde Gemistos Plethon, vilken kom såsom en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 02:02:27 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/2/0033.html
