Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens första period - Brytningstiden - Den kyrkliga litteraturen 400—600
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utan annan text än de sista stavelserna i alleluja samt i
följd härav ej så lätta att minnas. I Frankrike började
man därför på 800-talet att förse sekvensmelodierna med text,
men den, som egentligen utförde detta arbete, var en munk
i S. Gallen, Notker Balbulus, som levde under 800-talets
senare del. På hans tid funnos redan massor av dylika
melodier (Metensis, Romana, Amœna etc.), och det var till
dem han satte ord, under det att vid hymndiktningen texten
var det primära, musiken det sekundära. Notkers texter följa
således noggrant melodien, och varje ton motsvaras av en
stavelse. Dessa melodier bestodo av en följd av olika
musikaliska satser, vilka alla — utom den första och den sista
— i regeln en gång upprepades. Stavelserna fingo således
genom denna upprepning en rytmisk byggnad, i det att
satsens båda delar måste korrespondera med varandra, t. ex.
Hæc domus aulæ cœlestis
probatus particeps.
In laude regis cœlorum
et ceremoniis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
