- Project Runeberg -  Allmän litteraturhistoria / 2. Medeltiden /
35

(1919-1926) [MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens första period - Brytningstiden - Den kyrkliga litteraturen 400—600

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utan annan text än de sista stavelserna i alleluja samt i
följd härav ej så lätta att minnas. I Frankrike började
man därför på 800-talet att förse sekvensmelodierna med text,
men den, som egentligen utförde detta arbete, var en munk
i S. Gallen, Notker Balbulus, som levde under 800-talets
senare del. På hans tid funnos redan massor av dylika
melodier (Metensis, Romana, Amœna etc.), och det var till
dem han satte ord, under det att vid hymndiktningen texten
var det primära, musiken det sekundära. Notkers texter följa
således noggrant melodien, och varje ton motsvaras av en
stavelse. Dessa melodier bestodo av en följd av olika
musikaliska satser, vilka alla — utom den första och den sista
— i regeln en gång upprepades. Stavelserna fingo således
genom denna upprepning en rytmisk byggnad, i det att
satsens båda delar måste korrespondera med varandra, t. ex.

Hæc domus aulæ cœlestis
probatus particeps.
In laude regis cœlorum
et ceremoniis.


där första och tredje versen hava åtta, den andra och fjärde
sex stavelser. Oftast utfördes även sekvenserna så, att när
en halvkör sjungit strofens första hälft, upprepade den andra
halvkören samma melodi med strofens andra hälft såsom
text, och sannolikt har man häri att se ett minne av den
hebräiska diktens parallellism. Då emellertid de musikaliska
satserna ej voro lika, blevo ej heller stroferna lika — såsom
i hymnen — utan hade ofta ett olika antal verser. Då
man blott läser en sekvens, förefaller den därför ej heller
strofisk. Vidare är aksenten i dessa äldre sekvenser ännu
ej så bestämmande som i den senare latinska versen (och
vår svenska), utan principen är, såsom i de romanska
språken, stavelseräkning, och aksenten är liksom där fix blott
vid versslut och cæsur. Men liksom hymnen kom snart
också sekvensen att röra sig med jämna höjningar och
sänkningar, och rimmet, som ännu ej förekommit i Notkers äldre
sekvenser, tränger in i hans senare och blir sedan under
blomstringsperioden där lika konstitutivt som i hymnen. På

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:02:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/2/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free