- Project Runeberg -  Allmän litteraturhistoria / 2. Medeltiden /
49

(1919-1926) [MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens första period - Kulturens nyvaknande - Kyrkans latinska litteratur 600—1050 - Djursagan - Den kyrkliga litteraturen på vulgärspråken - England

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

översättning, tryckt 1498 i Lübeck, som blev en av
reformationstidens mest populära böcker och ansågs innehålla ett
sammandrag av all moralisk och politisk visdom. Då Per
Brahe uppräknar de böcker, som en “aulicus“ bör läsa,
nämner han vid sidan av Cicero och Erasmus även “Reinike
Foss; där får man se och förnimma allehanda hovpusser,
där man ock då mycket får rätta sig efter“. 1621 kom
boken ut i svensk översättning.

Efter reformationstiden sjönk den gamla rävsagan åter
ned till folkbok och förblev så, ända till dess att Goethe,
som beundrade dess nästan klassiskt episka karaktär, åter
tog upp den och lade den till grund för sin så bekanta
dikt.

Författaren till Ecbasis hade således givit ett bland
litteraturens mest uppmärksammade uppslag, och detta uppslag
antyder kraften hos den till synes så famlande litteratur,
med vilken vi nu sysselsatt oss. Den framträdde knappt
med anspråk på att vara annat än en skolövning, ett försök
att i formen reproducera antiken. Men bakom de inlärda
fraserna börjar nu också ett innehåll att tränga sig fram.
De äldsta eperna hade varit osjälvständiga imitationer efter
Venantius Fortunatas’ panegyriker; sedan hade man fått
tämligen talanglösa krönikor och helgonlegender på vers,
men mot slutet tränga rent folkliga ämnen in, och man
märker, huru dikten börjar bliva något mer än en
skolövning. Vi stå således genombrottet nära. Men innan vi
övergå till detta, återstår ännu att behandla den kyrkliga
litteraturen på vulgärspråken och de första alstren av
barbarernas egen diktkonst.

DEN KYRKLIGA LITTERATUREN PÅ
VULGÄRSPRÅKEN


ENGLAND



Den latinska litteraturen vände sig uteslutande till de
lärde. Ville man påverka själva folket, var det däremot
nödvändigt att begagna dess eget språk. I de land, som
redan voro vunna för kristendomen, var detta mindre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:02:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/2/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free