Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Medeltidens första period
- Kulturens nyvaknande
- Den kyrkliga litteraturen på vulgärspråken
- England
- Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
denna stil ansluta sig flera dikter av namnlösa författare,
dikter om Kristi helvetesfärd, Kristus och Satan m. fl. En
bland de sista — först från 900-talet — är en förträfflig
parafras av Judit-boken.
Genom de danska överfallen avbröts emellertid denna
nordengelska diktning, och litteraturen fortsatte såsom
västsaksisk. Den ledande personligheten blev nu konung Alfred
(849—901), men hans arbeten äro mest översättningar —
från Gregorius den store, Beda, Orosius, Boëthius m. fl. —
och hava således icke någon egentligen litterär betydelse.
TYSKLAND
Av väsentligen samma karaktär som den engelska är den
kontinentaltyska kristna diktningen, vilket ju är ganska
naturligt, då Tyskland kristnades genom engelska missionärer.
Dess äldsta diktning anslöt sig därför till den engelska.
Syftet med den tyska dikten var också detsamma. Även
denna gick väsentligen ut på att uttränga den hedniska, men
samtidigt ansluter den sig rent formellt till denna.
Huruvida denna litteratur börjat med några hymner i samma
stil som Kædmons, är tvivelaktigt, ty de två dikter, som
möjligen skulle kunna räknas hit, äro troligen fragment av
större. Dessa äro Muspilli och Wessobrunnerbönen. I båda
har man trott sig finna reflexer av en hednisk diktning.
Muspilli[1] skildrar en strid mellan Elias och Antikrist, och
häri har man, säkerligen med orätt, sett en kristen
omdiktning av kampen mellan Tor och Midgårdsormen. Dikten,
som handlar om själens tillstånd efter döden, rör sig
emellertid inom en rent kristen föreställningssfär.
Wessobrunnerbönen, som verkligen företer vissa likheter med Voluspas
skildring av jordens uppkomst ur kaos, har heller intet
hedniskt hos sig, även om den skald, som diktade den, i sitt
öra hade åtskilliga vändningar från den hedniska poesien.
Och för övrigt är dikten, som nu blott består av nio verser,
troligen blott inledningen till en förlorad större dikt om
skapelsen. Båda dikterna härröra från 800-talet,
Wessobrunnerbönen från dess början, Muspilli, som i sin nu
[1] Om ordets betydelse råda stridiga meningar. Vanligen anses det
betyda “jordens undergång“.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 02:02:27 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/2/0071.html
