- Project Runeberg -  Allmän litteraturhistoria / 2. Medeltiden /
52

(1919-1926) [MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens första period - Kulturens nyvaknande - Den kyrkliga litteraturen på vulgärspråken - England

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kædmons, diktade blott hymner, och av denna skolas arbete
har man några dikter kvar utom den nämnda — en
lovsång av de tre männen i den brinnande ugnen och Azarias
bön, bägge sedermera inarbetade i en yngre parafras av
Daniels-boken, samt en vision av Kristi kors, som dels
bevarats i en handskrift, dels finnes i utdrag inhuggen med
runor på ett stenkors vid Ruthwell. Men denna
hymndiktning fortsatte ända in mot 700-talets mitt, från vilken tid
man har en samling hymner till Kristus, vilka, troligen med
orätt, tillskrivits Kynewulf.

Med 700-talets början utträngdes emellertid denna kristna
lyrik av en kristen epik, som tydligen avsåg att motverka
folkets smak för de hedniska guda- och hjältesångerna och
att i deras ställe såsom ersättning giva kristliga. Helt
naturligt började man här med versifierade parafraser av bibeln.
Dylika dikter funnos ju förut i mängd på latin ända sedan
Juvencus’ Historia evangelica, men det nya är, att denna
diktning av angelsaksarna överföres på folkspråket. Äldst
är en parafras av uttåget ur Egypten (Exodus). I viss mån
har författaren här tagit intryck av den latinska dikten
med dess breda, utförliga beskrivningar, men har även
bibehållit mycket av den hedniska folkepikens stil, och Moses
är för honom lika mycket den tappre folkhövdingen som
den vise lagstiftaren. I de följande parafraserna märker
man mera de skriftliga, lärda latinska källorna, och ju yngre
denna kristliga epik blir, dess mindre folklig blir den ock.
Idealen bliva andra: i stället för de kämpande gudsmännen
träda de lidande och tåliga, i stället för stridsscener skildras
underverk. Hit höra parafraser av Genesis och
Danielsboken samt legender om S. Gutlac och S. Andreas, vilken
senare återger det apokryfiska Andreasevangeliet, och genom
de underbara äventyr, som här berättas, förberedes den
orientaliska äventyrsdiktning, som sedermera blev populär
bland angelsaksarna.

Under 700-talets senare del framträdde den ende till
namnet kände författaren inom denna skola, Kynewulf,
av vilken vi hava fyra dikter: Kristi himmelsfärd och
Apostlagärningar samt legenderna om Juliana och Elena.
I motsats till sina närmaste föregångare söker han att
trognare ansluta sig till den folkliga epiken, och flera
vändningar hos honom erinra ganska tydligt om Beowulf. Till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:02:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/2/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free