- Project Runeberg -  Allmän litteraturhistoria / 2. Medeltiden /
63

(1919-1926) [MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens första period - Kulturens nyvaknande - Den germanska folkdiktningen - Hjältesagans uppkomst och spridning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

möta den i en hel följd av nordiska gudasagor om Idunn,
Gerdr m. fl.

En ytterst spridd europeisk folklek, som mycket länge
levat kvar och som i följd därav avsatt djupa spår i dikten,
var striden mellan majgreven och vintergreven, en rit, genom
vilken man ville jaga vintern på dörren och “föra sommar
i by“. I de flesta fall uppfattades denna strid som en kamp
mellan tvänne fientliga bröder eller fosterbröder, och sagor,
som handla härom, återfinna vi även hos de flesta folk, hos
romarne i sagan om Romulus och Remus, hos grekerna om
Eteokles och Polyneikes, hos svenskarna om Alrik och Erik
o. s. v. Ofta utvecklades motivet poetiskt därigenom, att
striden kom att stå om en jungfru — till en dylik variant
synes Saxos saga om Balder och Hother återgå. Av de
oerhört många sagor, i vilka motivet vänder tillbaka och
varieras, äro några av ett särskilt intresse på grund av
sagornas popularitet och betydelse inom hjältedikten.

Hos goterna i Sydryssland fanns en dylik saga om tvänne
bröder, som råkat i strid med varandra, varvid den äldre,
Angantyr, dräper den yngre, Hlodr. Men detta enkla motiv
utdanades till en djupt tragisk ättsaga. En konung tvingar
en smidkunnig dvärg att förfärdiga ett ständigt
segerbringande svärd, men vid detta knyter dvärgen en förbannelse:
att konungens dotterson med det skall dräpa sin egen broder.
För att gäcka denna spådom tager konungen svärdet med
sig i graven. Men då den ene dottersonen skall ut i strid,
frambesvärjer hans moder den dödes gengångare ur graven
och får av honom det förtrollade svärdet. Utan att känna
sin motståndare, dräper den ene brodern den andre, och
modern har således utan att ana det vållat sonens död. Så
kombinerades denna saga med en historisk tradition om
hunnernas överfall på goterna och de senares seger. Den
yngre brodern har flytt till hunnerna och vill med deras
hjälp återvinna sitt rike, men blir slagen av de tappra
goterna under den andre broderns anförarskap. Genom goternas
förbindelse med stamfränderna i Skandinavien vandrade denna
saga över Ryssland upp till Norden, där vi återfinna den
dels såsom huvudepisoden i Hervararsagan, dels i Asmunds
saga Kappabana, dels i en av Saxos berättelser. Men från
Ryssland drogo goterna som bekant sedermera till Italien,
där de grundade ett rike, vilket dock vid 500-talets mitt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:02:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/2/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free