Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens första period - Kulturens nyvaknande - Den germanska folkdiktningen - Hjältesagans uppkomst och spridning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dödsvärlden. I den mytiska saga, som kombinerats med
den frankiska, historiska traditionen, ha hjältens motståndare
sannolikt varit dessa mytiska dödsväsen, och bakom denna
saga ligger troligtvis en rit, som skildrat, huru mörkrets
söner nedstuckit “konungen“. En annan antydan om ett
dylikt dubbelmotiv hava vi däri, att Sigurd här i själva
verket har två olika grupper av motståndare, — dels de
kungliga bröderna, vilkas namn alla alliterera på G
(Gundahari, Gislahari och Godomar liksom Gibika), och som äro
ursprungligen historiska personer, men dessutom den
tydligen ej hithörande Hogne (tyska: Hagen), som man ej rätt
kunnat placera; i de nordiska versionerna är han
konungarnes broder, i de tyska deras vasall. Men i olikhet med de
burgundiska konungarne framställes han såsom ett halvt
demoniskt väsen, — i Didrikssagan är han son av en “alf“
— och man vill därför gärna i honom se “niflungarnes“
ursprungliga hövding. Det vill härav synas, som om två till
händelseförloppet något likartade sagor kombinerats, en
historisk och en mytisk, som handlat om Hognes och niflungarnes
kamp med en hjälte, som de dödat. Om det närmare
förloppet, enligt vilket dessa sagor kombinerats, kan man endast
uppställa gissningar.
Men även andra motiv spela in. Sigurd, som rider genom
trollågan och väcker den sovande jungfrun, återgår till den
förut omtalade vegetationsriten. Kampen mot draken, som
ju är ett bland de vanligaste sagomotiven, hade
ursprungligen handlat om en annan hjälte, som dock redan i den
äldsta dikt, där denna strid omtalas, i Beowulf, gjorts till
Sigurds fader. Andra motiv i denna frankiska saga äro
allmänna novellmotiv — så att Sigurd påtager sig en
osynlighetshuva och genom denna vinner Brynhild åt sin
fosterbroder, ty samma motiv återfinna vi i en av medeltidens
mera spridda noveller, Amicus och Amelius[1] eller sagan
om de båda trofasta vännerna, och i denna novell hör
motivet estetiskt tydligen hemma, ej i Sigurdsagan. Denna första
del av Nibelungensagan har således i sig absorberat och
omdanat motiv från alla möjliga håll och sammansmält dessa till en
hjältesaga, vilken senare ytterligare utökades, därigenom att
man till den anknöt sagan om de burgundiska konungarnes fall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
