- Project Runeberg -  Allmän litteraturhistoria / 2. Medeltiden /
76

(1919-1926) [MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens första period - Kulturens nyvaknande - Den germanska folkdiktningen - Den engelska litteraturen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Av en alldeles annan karaktär är Beowulf. Här hava
vi ett stort epos på över 3,000 verser i två olika
avdelningar med utförliga skildringar och talrika, inlagda episoder
samt tydligen författat med pennan i hand. Skalden har
utan tvivel varit en andlig man, ty de kristna satser, som
man en tid trodde vara senare interpolationer i en hednisk
dikt, hava visat sig vara ursprungliga och tillhöra dikten
från början. Oberoende av varandra hava också en tysk
forskare, Brandl, och jag kommit till samma resultat: att
vi här hava en dikt, författad av en klerk, således av en
klassiskt bildad man, vilken haft Vergilius till förebild,
ehuru han såsom källa begagnat en följd av olika germanska
hjältesagor. I varje fall anlitade han icke, såsom de kristligt
religiösa skalderna, några “böcker“, utan blott den muntliga
traditionen. I stort sett förfor han således på samma sätt
som sedermera Ekkehart, och hans dikt blev med all
sannolikhet bevarad, dels därför att den var kristlig, dels emedan
den ansågs såsom ett verkligt konstverk. Det senare
framgår redan därav, att åtskilliga andliga skalder såsom
Kynewulf tydligen tagit intryck av Beowulf-författarens teknik.
Egendomligt nog är innehållet icke nationelt engelskt. Den
första avdelningen, som handlar om den unge Beowulfs
strid först mot ett troll i en av detta hemsökt sal, sedan
om hans strid med trollets moder i en håla, liggande under
vattnet i en sjö — denna avdelning spelar i Danmark, är
sammanvävd med den danska Skjoldungasagan och har flera
nordiska paralleller såsom en episod i den isländska
Grettissagan, berättelsen om Orm Storolfsson m. m. Det kan
därför ej lida något tvivel, att denna saga är dansk. Den
senare avdelningen, som handlar om den åldrige konung
Beowulfs strid mot en drake och som tilldrager sig hos
götarne samt andas en varm götisk patriotism, är lika säkert
götisk, och då de båda avdelningarna ej vidare hänga hop,
är det ganska rimligt, att först Beowulfskalden förenat dem
till ett helt. Men jämte dessa båda huvudsagor har han
såsom episoder inlagt andra, i den första avdelningen —
frånsett några korta allusioner — blott danska sagor, striden
i Finnsburg m. m., i den andra blott götiska, om ett
härnadståg av götar till Frisland, om en strid inom den götiska
konungaätten och om götarnes strid med svearne. Det vill
härav synas, som om hans källor varit två olika cyklar av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:02:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/2/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free