Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Medeltidens blomstringstid
- Allmän karaktäristik
- Universiteten
- Upplysningsfilosofien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
spredos till hela världen, ty det latinska kvarteret i Paris
var en fullkomligt internationell lärdomsrepublik, där
studenter från Italien, Spanien, Skottland, Skandinavien,
Tyskland o. s. v. samlade sig och inhämtade idéer, som de sedan
förde med sig hem och där vidare utvecklade.
UPPLYSNINGSFILOSOFIEN
Det egentligen enda undervisningsämnet i Paris var,
såsom vi minnas, filosofi, och så blev sedermera förhållandet
även vid de andra icke specielt juridiska eller medicinska
universiteten, ty dessa yngre universitet bildade sig i regeln
efter det mönster, man hade i Paris. Men vid början av
den medeltida kulturens blomstringstid hade man, såsom i
den föregående avdelningen framhållits, en mycket
ofullständig kännedom om den antika filosofien. De enda skrifter,
som bevarats och nått någon större spridning, voro latinska
översättningar av Aristoteles’ Cathegoriæ och De
interpretatione samt Porphyrios’ Isagoge, således arbeten i logik.
Dessa skrifter hade genom den antika skolans förmedling
ärvts av medeltiden, men hade ända till slutet av 1000-talet
betydelse endast för den primära skolundervisningen. Först
med den andliga pånyttfödelse, som nu började, blev den
antika logiken en makt även för livet.
I sin Isagoge hade Porphyrios, utan att själv våga avgöra
frågan, berört den gamla tvisten om de platonska idéernas
realitet. Men hos honom formulerades denna fråga endast
såsom ett spörsmål inom logiken, och det var denna
formulering, som medeltidens tänkare upptogo. Oss förefaller
därför hela denna med sådan häftighet förda strid på grund
av dess formulering såsom ett skäligen ointressant
skolmästargräl, men i själva verket innebar tvisten en
sammanstötning mellan panteism och materialism. Fäster man sig
vid uttrycken gälde frågan: hava genera och species (t. ex.
begreppet bord) en självständig tillvaro oberoende av de
enskilda tingen (de enskilda borden), äro de “realia“, eller
existera genera och species endast i och genom de enskilda
tingen d. v. s. äro dessa enskilda ting realia och genera
och species blott “nomina“. Den förra åsikten kallades
realism och den senare nominalism. Men såsom en fransk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 02:02:27 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/2/0117.html
