Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens blomstringstid - Allmän karaktäristik - Universiteten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den första avlönade professorn anställdes 1280, men hundra
år senare hade antalet stigit till tjugofem. Universitetet
hade därigenom förvandlats till en stadens institution, och
med studenternas makt över professorerna var det slut,
ty dessa voro nu ej längre beroende av dessas
lektionsavgifter.
Bologna och Paris voro medeltidens båda äldsta universitet,
men även andra funnos, som likaledes fullkomligt organiskt
och fritt vuxit upp utan att någonsin stiftas. De viktigaste
av dessa gamla universitet voro Salerno, Oxford och Orléans.
Trots sin ryktbarhet är det medicinska universitetet i Salerno
minst känt. Läkare omtalas i staden redan på 800-talet,
men först på 1000-talet möta vi dem där i någon större
mängd, och att döma av en dikt från detta århundrade,
Flos medicinæ scholæ Salerni, hade dessa läkare redan då
sammanslutit sig till en universitas; i konungariket Siciliens
lagbok av 1231 bestämdes, att ingen fick föreläsa i medicin
och kirurgi utom i Salerno, och att ingen fick kalla sig
magister i dessa vetenskaper, som ej prövats av magistrarna
i Salerno. Orléans var däremot ett juridiskt universitet, som
uppstod på 1200-talet med anledning därav, att den romerska
rättens studium då förbjöds vid Parisuniversitetet. Juristerna
där flyttade då över till Orléans, som således blev ett slags
juridisk fakultet i en viss anslutning till Paris. Universitetet
i Oxford — vars anor man med stöd av några
förfalskningar velat leda upp till Alfreds tid, då staden ännu knappt
synes hava existerat — uppstod i slutet av 1100-talet och
tyckes i det hela hava bildat sig efter Paris. Men utom
dessa funnos en mängd andra universitet. Vid slutet av
1300-talet hade Europa ej mindre än 46, men nästan alla
i de romanska länderna. England hade blott två, Oxford
och Cambridge, och de äldsta tyska universiteten, de i
Prag och Heidelberg, stiftades så sent som resp. 1347 och
1385.
Det är ej svårt att inse, vilken oerhörd betydelse dessa
universitet hade för medeltidens kulturliv. Handskrifter voro
ju ännu ytterst dyrbara, och praktiskt sett kunde man blott
genom det muntliga ordet inhämta kunskaper. Men katedral-
och klosterskolorna kunde endast undervisa ett fåtal.
Parisuniversitetet däremot talade till tusenden och verkade därför
nästan såsom en bokpress och en bokpress, vars alster sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
