- Project Runeberg -  Allmän litteraturhistoria / 2. Medeltiden /
126

(1919-1926) [MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens blomstringstid - Den folkliga berättelsen - Sagans historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

är den mänskliga naturen, som överallt är densamma, och
som därför också i det hela tar sig samma uttryck.

Men även denna teori lider av ett betänkligt fel: den
förklarar väl likheten mellan sagomotiven, men icke mellan
själva sagorna. Och sagomotiv och saga äro ej detsamma.
De förra äro ganska få — knappt några hundra i hela
världen — och av dem är en saga sammansatt. De äro
blott stenarna i byggnaden, men sagan är själva huset.
Majoriteten av motiv har måhända självständigt uppstått
hos vitt skilda folk, men två utförliga sagor, där motiven
äro grupperade i samma ordningsföljd och behandlats på
ett visst individuellt sätt, kunna ej hava uppstått oberoende
av varandra, lika litet som två personer oberoende av
varandra kunna skriva samma novell. Här måste sagan hava
“vandrat“ från den ena orten till den andra. Föreligger
denna saga i en mängd olika varianter, har man också
möjlighet att bestämma dess urhem. Ett exempel kan här
anföras: den bekanta sagan om björnens korta svans. Den
berättas på en mängd olika ställen, men ej sällan om djur,
som alls ej hava någon kort svans, och på dessa ställen
är den således oursprunglig och lånad. Vidare måste sagan
hava uppstått i ett nordligt klimat, där vattnet fryser till
is, och därigenom begränsas urhemmet än ytterligare. Andra
sagor förutsätta kulturförhållanden, som blott existerat under
vissa tider och i vissa land (t. ex. medeltidens Mariakult
och riddarväsen) o. s. v. Men å den andra sidan måste
erkännas, att endast ett fåtal sagor lämpar sig för dylika
undersökningar, i regeln blott de, som föreligga i flera
varianter och äro så händelsefattiga, att de stå
sagomotiven nära.

På den fråga, som givit upphovet till dessa teorier, har
man således icke lyckats giva något allmängiltigt svar. Men
onekligen står hela spörsmålet nu i ett betydligt klarare
ljus än förut. Man har skilt saga och sagomotiv, man har
fått en klarare uppfattning av förhållandet mellan myt och
saga, man har fått blicken riktad på de olika vägar, på
vilka sagorna vandrat, och man har insett, att sagan sedan
äldsta tider funnits hos alla folk och i själva verket är
deras äldsta diktning. Att insikten om denna sista punkt
dröjt så pass länge, kan endast förklaras därav, att man
förblandat en sagas uppteckning med dess ålder. Ty ehuru

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:02:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/2/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free