Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens blomstringstid - Chanson de geste - Chanson de geste i Italien och England
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
språkligt avseende erbjuder detta flera gåtor. Vi hava här
en hel grupp av franska chansons de geste, skrivna på
franska, men en halvt italiensk franska. Avskrivaren har
utan tvivel haft framför sig en fransk handskrift, som han
kopierat, men ej vidare noggrant, och hans egen venetianska
munart spelar ständigt in i ändelser o. s. v. Dessutom
ändrade han obesvärat om originalen och förfor här på
samma sätt som de franska joglearerna, när de kommo över
ett manuskript. I några fall återgav han kanske en chanson,
som han ej läst, utan blott hört. Men hava dikterna också
föredragits på detta besynnerliga blandspråk? Detta är
knappast troligt, ty ehuru franskan och italienskan då stodo
varandra betydligt närmare än nu, kan åtminstone det lägre
folket knappt hava förstått en dylik dikt. Det är väl
därför troligt, att den italienska joglear, som reciterat den,
gjort den ännu mera italiensk, och att manuskriptet således
betecknar en station på vägen mellan en rent fransk och
en italiensk chanson de geste.
En något annan ställning intaga två andra dikter, Entrée
de Spagne och Prise de Pampelune, ty för dessa äro inga
franska original kända, och här hava vi således med all
sannolikhet två franska chansons de geste, författade av
italienare — naturligtvis skrivna i anslutning till de franska
sagorna. Men redan här röja sig några italienska drag:
smaken för vidunderliga äventyr och resor, en tendens, som
sedan utvecklas allt mer och mer, delvis i följd av påverkan
från romans bretons; vidare smaken för mera realistiska,
halvt burleska gestalter. Samma tendens återfinnes ju också,
såsom vi minnas, i de yngre franska chansonerna, men
den framträder skarpare hos italienarna. Och det var även
naturligt, ty den feodala, ridderliga bakgrund, som i
Frankrike fanns till denna diktning, saknades i Italien med dess
demokratiska statsförfattningar, och borgarens satir över
riddarväsendet måste här således spela in. Därtill kom,
att chansons de geste i Italien nästan blott föredrogos för
det lägre folket, under det att de mera bildade läste romans
bretons. Den uppfattning, som detta auditorium av
hantverkare och småborgare hade, kom därvid att bryta sig
mot den ridderliga sagan. Ännu mindre kunde den skeptiske,
praktiske italienaren elda upp sig till någon religiös fanatism;
därtill hade han sett påvedömet på allt för nära håll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
