- Project Runeberg -  Allmän litteraturhistoria / 2. Medeltiden /
177

(1919-1926) [MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens blomstringstid - Chanson de geste - Chanson de geste i Italien och England

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

CHANSON DE GESTE I ITALIEN OCH ENGLAND



Större betydelse fick denna diktning för Italien. Först
på 1200-talet började italienskan att utbildas till ett litterärt
språk, och ännu under detta århundrade kan man säga, att
provençalskan var det litterära språket för lyriken, franskan
för epiken i Norditalien. De bildade i Lombardiet läste
nordfransk litteratur och skrevo även på detta språk, då
de ej använde sig av latinet. Så skrev Brunetto Latini
på franska en på sin tid berömd encyklopedi, Le Trésor,
och även flera andra dylika arbeten utkommo. Franska
joglearer började därför att vandra till Italien, först med
pilgrimstågen och sedan när de i hemlandet råkade ut för
svårigheter. Redan i slutet av 1100-talet hade Philippe
Auguste utfärdat en förordning mot joglearerna, som blivit
allt för talrika, och en del räddade sig då till Italien, där
de snart fingo italienska medbröder; 1288 tyckas dylika
gatsångare hava blivit så manstarka, att staden Bologna
måste förbjuda “cantatores francigenarum“ d. v. s. joglearer,
som föredrogo chansons de geste, att stanna på torgen och
samla folk kring sig. Men smaken för dem blev så stark, att
städerna själva ofta hyrde dylika “canterini“ eller
“cantastorie“ för att roa folket och även rådet, när detta hade sina
sammanträden. De föredrogo då dikter och berättelser av
olika slag, men mest franska riddardikter, och dessa sånger
om Roland och hans strider mot saracenerna förvärvade sig
här en oerhörd popularitet. Till en del torde detta hava
berott därpå, att dessa strider voro betydligt mera aktuella
för medeltidens italienare, som ständigt voro utsatta för
arabernas överfall, än för nordfransmännen, som knappt
kände de verkliga saracenerna. Men framför allt berodde
denna popularitet nog därpå, att italienarne diktade om dessa
gestalter efter sitt eget beläte. Än i dag äro Orlando,
Rinaldo och de andra hjältarne kära för folket. Kärrorna
på Sicilien äro målade med scener ur deras liv, och man
kan fortfarande i södra Italien få höra en folklig
“canterino“ föredraga berättelser om dem.

De äldsta alstren av denna italienska epik finnas i ett
manuskript, förvarat i S. Marcobiblioteket i Venedig. I

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:02:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/2/0195.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free