- Project Runeberg -  Allmän litteraturhistoria / 2. Medeltiden /
184

(1919-1926) [MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens blomstringstid - Den provençalska lyriken och Roman de la Rose - Folkpoesi och goliarddiktning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med huvudstaden Arles. På 1100-talet delades detta rike
mellan grevarne av Toulouse och grevarne av Barcelona.
Men inom de olika staterna voro baronerna ganska
oberoende av länsherren, och de idoga städerna med deras politiskt
vakna borgerskap hade i allmänhet tillkämpat sig en viss
kommunal självstyrelse och oberoende. De förutsättningar,
ur vilka renässansen sedan i Italien växte fram, funnos här
således redan vid den egentliga medeltidens början.

Det var också här, som den första moderna litteraturen
uppstod. Dess blomstringstid blev kort, föga mer än hundra
år: 1100-talet. Tyvärr döljer sig dess förhistoria i dunklet,
men vi skola dock söka uppspåra dess rötter.

FOLKPOESI OOH GOLIARDDIKTNING



En primitiv lyrisk folkpoesi finnes troligen hos de flesta
folk — kärlekskväden, dryckessånger, vårvisor o. s. v. —
och att dylika funnits också i Provence och Frankrike, är
ytterst troligt. Då konciliet i Châlons 650 fördömer, att
“en kör av kvinnor sjunger opassande och smutsiga sånger
i stället för att bedja och sjunga psalmer“, eller då Karl
den store ogillar folkets danser “under avsjungande av
oanständiga och skamliga sånger“, så syftas här tydligen på
erotiska visor. Från 500- eller 600-talen hava vi också
kvar en dylik latinsk och ännu hednisk kärleksvisa.

O admirabile Veneris idolum
Cujus materiæ nihil est frivolum etc.[1]


Från norra Frankrike hava vi flera fragment av gamla
lyriska folkvisor, till vilka vi sedan skola återkomma. Men
även på provençalska finnas tillfälligtvis några citat från
dylika dikter, både episka och lyriska, ehuru dessa äro
ganska få, och det var naturligt, att man här, sedan man
fått en konstlyrik, mindre än annorstädes brydde sig om
att uppteckna dessa enkla sånger. För övrigt tyder även
konstlyriken på en dylik äldre folklyrik; de “pastoreller“
eller samtal mellan en riddare och en herdinna, som här så
ofta förekomma, förutsätta tydligen verkliga, rent folkliga
pastoreller.

[1] O dyrkansvärda bild av Venus, vid vilken intet lågt stoff häftar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:02:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/2/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free