Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens blomstringstid - Dante - Den italienska diktningen före Dante - Vita nuova och Divina Commedia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i den provençalska lyriken som en jordisk känsla, utan
sättes i samband med själens ädlaste rörelser, och den
älskade förvandlas till den jordiska symbolen för det
himmelska, den ridderliga kärleken övergår i en spiritualistisk,
och diktens uppgift blir att under en jordisk erotiks slöja
framställa de högsta filosofiska tankar.
Under intryck av den panteistiska spekulation, för vilken
nyss redogjorts och som kort därefter fick ett uttryck i
Francesco da Barberinos och Dino Compagnis dikter, erhöll
denna lyrik i Florens ännu en i viss mån ny skiftning.
I den florentinska lyriken övergick det verkliga, reala
kärleksförhållandet till en allegori, till ett symboliskt uttryck
för kulturmänniskans entusiasm för de högsta moraliska och
filosofiska idéer. Hos provençalerna hade kärleken varit
verklig eller åtminstone givit sig ut för att vara det, och
det inflytande, den älskade haft, hade varit att hos älskaren
ingjuta alla de ridderliga dygderna. Här däremot förflyktigas
hon till en abstrakt idé, till ett överjordiskt väsen, och hon
inger icke någon jordisk kärlek, utan rent platonskt, kärlek
till vetandet. Chef för denna nya skola, som ersatte den
äldre, Dante da Majanos, var Guido Cavalcanti, vilken 1300
landsförvisades och samma år dog av sorg. Sitt egentliga
rykte hade han förvärvat genom canzonen Donna mi prega,
som betraktades såsom ett underverk av lärdom. En dam
hade frågat honom, vad kärlek var, och på detta icke
alldeles ovanliga spörsmål gav Guido ett fullt vetenskapligt
svar, som likväl knappt torde hava tillfredsställt den unga
damen. I canzonen, som innehåller svaret, använder han
nämligen den skolastiska filosofiens hela apparat, och redan
för samtiden var canzonen därför dunkel, svårbegriplig och
i följd därav tidigt kommenterad. Men just detta beslöjade
tyckes hava till en del skapat dess popularitet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
