- Project Runeberg -  Allmän litteraturhistoria / 2. Medeltiden /
263

(1919-1926) [MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens blomstringstid - Roman breton och dess förberedelser - Romans bretons

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

broder Ramin — således samma grupp som i Tristan, där
Iseut förmäles med den gamle konung Marc, men älskar hans
systerson Tristan. Under bröllopsnatten intager en annan
Wis’ plats — alldeles som i Tristanromanen, där Brangien
insmugglas i brudkammaren i stället för Iseut. Liksom i
Tristan hava de älskande sina möten i en trädgård bredvid
slottet, Wis blir upptäckt och skall, liksom i Tristan, genom
en gudsdom bevisa sin oskuld, men liksom i den franska
romanen flyr hon. Schahen later fåfängt söka efter henne
och dör slutligen av sorg. Ramin har emellertid gift sig i
ett annat land — också häri lika Tristan — men efter
schahens död bliva de älskande lyckligen förenade med
varandra.

Såsom man märker hava vi här hela råstoffet till Tristan.
Men också blott råstoffet. Den persiska dikten har den
grekiska romanens sedvanliga, “lyckliga“ upplösning, det
hela är en tämligen banal historia, som erinrar om en annan
grekisk roman, Salomo och Morolf; och det är de bretonska
conteurerna, som inlagt den djupa, gripande tragiken i den
triviala saga, de lånat och som de knutit till några
historiska namn i den brittiska tradition, som bretonerna medfört
från Wales. Av dessa enkla motiv sammansatte conteurerna
en saga, som under de ridderliga skaldernas hand blev den
egentliga medeltidens kanske främsta diktskapelse, endast
underlägsen Dantes båda storverk. För konung Marc vinner Tristan
Iseut “med det blonda håret“ till brud och för henne till
morbroderns land. Men före avfärden har Iseuts moder för Marc
och hans brud bryggt en kärleksdryck, som oupplösligt skulle
fjättra dem vid varandra. Av ett misstag komma Tristan
och Iseut att tömma den, och därmed är deras öde beseglat.
Iseut blir en otrogen maka och Tristan en falsk frände. Men
äktenskapsbrottet är här icke längre någon lek. Deras kärlek
är en het, brännande lidelse, som väl under deras stulna
möten skänker dem högsta sällhet, men också fyller dem
nästan med förtvivlan. Även när de skälvande av lycka
sluta sig till varandra, hava de medvetandet av, att denna
sällhet endast är ögonblickets och att de druckit icke blott
kärleken, utan också döden. “En vous ma mort, en vous
ma vie“ är omkvädet på Tristans “lai“. De söka bryta
denna förbindelse, vars brottslighet de äro nog ädelsinnade
att djupt känna, men de kämpa förgäves. Genom sin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:02:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/2/0281.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free