- Project Runeberg -  Allmän litteraturhistoria / 2. Medeltiden /
308

(1919-1926) [MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens avslutning - Allmän översikt - Spanien, England och Skottland - Tyskland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

medeltidens litteratur, särskilt naturligtvis Chaucer, men
även Langland såsom reformationens förelöpare. Och efter
dem uppstod en lucka i den engelska litteraturen;
renässansen följde icke efter Chaucer, reformationen icke efter
Langland. Deras samtida och närmaste efterföljare Gower,
Occleve och Lydgate voro rena medeltidsförfattare; sedan
lägrar det sig liksom en dödströtthet över hela den engelska
litteraturen, som först i början av 1500-talet uppstår på
nytt — då såsom en renässanslitteratur.

Under 1400-talet är därför den engelska litteraturen
egentligen skottsk. James I av Skottland vistades såsom fånge
i England under nära tjugu år i början av 1400-talet och
gjorde därunder bekantskap med Chaucers diktning, blev
även hans bästa lärjunge, men kunde lika litet som Gower
höja sig till hans nya, friska uppfattning av livet. De
följande, William Dunbar, Gawain Douglas m. fl. hava
endast betydelse för Skottland. Den siste av dessa
medeltida, skottska chaucerianer var den som politisk personlighet
bekante Sir David Lindsay, vilken avled så sent som
1557.

TYSKLAND



I Tyskland är däremot litteraturen mycket rik, men också
mycket underhaltig. Här framträder det borgerliga lynnet
hos tiden starkare än annorstädes. Genom den förvildande
kampen under interregnum hade riddarväsendet råkat på
förfall, och Wolfram von Eschenbachs ståndsbröder hade
sjunkit ned till rovriddare, vilka ej längre kunde bära upp
kulturen. Men under samma tid hade borgarne genom sin
handel och sin yrkesskicklighet blivit förmögna, och det
var därför de, som nu övertogo ledningen. Tyvärr hade
dock de tyska småborgarna icke samma kraft som de
italienska patricierna att skapa en litteratur, som var ett
uttryck för den nya samhällsklassens syn på livet, utan i
stället upptogo de de gamla, utnötta litteraturformerna, som
skapats för den äldre ridderliga tiden. Den tyska
litteraturen under 1300- och 1400-talen företer därför inga
utvecklingsmoment, och med reformationen trädde ett nytt
stånd, det lärda, i spetsen för kulturrörelserna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:02:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/2/0326.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free