Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Humanismen utanför Italien - Den tyska humanismen och reformationen - Luther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rätt för individen att utan hinder av kyrkan tolka bibeln.
Men då sedan en ny protestantisk kyrka bildats och han
blivit dess lärofader, förnekade han individen denna rätt.
Då var det åter kyrkan, som satt inne med den rätta
tolkningskonsten, och man hade således blott utbytt en auktoritet
mot en annan. Redan efter några få år avföll således
protestantismen från sin huvudprincip, och i stället för den
heliga, allmänneliga kyrkan, som omfattat hela västerlandet,
trädde en samling lika myndiga statskyrkor, vilka lade ännu
starkare band på den fria tanken än medeltidens i det hela
ganska toleranta och i dogmatiska frågor ointresserade kyrka
gjort. Tvärtom var det från protestantismen, som nu
signalen till reaktion utgick. Väl var det lutherska
kyrkobegreppet vida friare än det calvinska. För den franske
reformatorn var kyrkan ett samfund av helige, i vilket Guds
lag är införd; för Luther ett samfund, där denna lag skall
införas, således närmast en bildningsanstalt, där prästen icke
är polisman, utan lärare. En dylik kyrka hade mycket väl
kunnat bereda fritt utrymme för olika tankeriktningar. Men
så skedde icke, och i praktiken blev det knappt någon skillnad
på calvinskt och lutherskt tankeförtryck. Det första steget
härtill togs genom avfattandet av en bestämd luthersk
bekännelseskrift, som i verkligheten blev en dogmatisk
polisförordning. Denna augsburgiska bekännelse, som antogs 1530,
framkallade å sin sida en motsvarande katolsk, som
utarbetades på det stora tridentinska mötet och som fastslog den
romersk katolska kyrkans förut tämligen obestämda dogmatik.
Och det var tack vare dessa bekännelseskrifter, som
tankefriheten för mer än två århundraden lamslogs.
Med dessa bekännelseskrifter vände ock medeltidens skolastik
tillbaka. Luther, som förut blott intresserat sig för de stora
frågorna, renässansens frihetstankar, drogs genom sin polemik
mot den katolska kyrkan och även mot Calvin mer och mer
över till skolastikens stridsfält, blev allt mer och mer
kyrkofader och teolog, från att hava varit reformator.
Frihetstankarna förbenades och skolastiken uppstod på nytt: såsom
protestantisk teologi.
Om reformationens frihetsrörelse således i denna punkt
på några få år mynnade ut i en våldsam reaktion, så
fullföljde den däremot i en annan mera konsekvent renässansens
program. Medeltidens helighetsfordran, dess strävan att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
