Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Humanismen utanför Italien - Den tyska humanismen och reformationen - Luther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
återvända till urkristendomen bryter med ny kraft fram hos
Luther. Men mellan honom och medeltidens asketer låg
dock renässansen med dess starka sensualism. Och av denna
hade Luther lärt mycket. Hans nya etik är också en syntes
av den medeltida kristendomens helighetsfordran och
renässansens sensualism. Luther, en kraftig, lidelsefull och sinnlig
natur, hade tydligen en stark känsla av de mänskliga
drifternas överväldigande makt, och i hans skrifter förekomma
mycket drastiska uttalanden härom — sorgfälligt utplockade
av hans moderna katolska vedersakare —, men han hade
också ärligt och med sin starka viljekraft sökt att bekämpa
det upproriska köttet. Det hade icke lyckats — begärets
omsättande i handling hade han väl kunnat hindra, men
själva begäret hade han ej kunnat döva. Och så drog han
djärvt sin slutsats: begäret är icke av ondo, det är av Gud
inlagt i människonaturen, skall därför ej undertryckas, utan
förvandlas till ett redskap i det evigas tjänst. Och här
ryggade han icke tillbaka för några konsekvenser.
Kyskheten var ett brott, och det var en plikt att tillfredsställa
den sexuella driften och fortplanta släktet. Formen var
äktenskapet, som härför stiftats av Gud, och dess syfte var
släktets förökelse. Men detta mål kunde likafullt vinnas
genom polygami som genom monogami. Luther drog sig
knappt för denna konsekvens, och med sin starka bibeltro
hänvisade han här till det gamla testamentets patriarker,
som tagit sig flera hustrur. Däremot visar han sig alldeles
oförstående för en känsla som det individuella tycket; driften
kan tillfredsställas och släktet fortplantas med vem som helst,
och kontrahenternas tycken spela här ingen roll. I den
punkten hade han således så ensidigt ställt sig på
renässanssensualismens ståndpunkt, att han alldeles underkänt dess
individualism.
I denna våldsamma opposition mot den medeltida askesen
drog han även den katolska kyrkan med sig. Officiellt
fasthåller denna väl fortfarande den medeltida uppfattningen,
men de heliga självplågarnes tid var faktiskt förbi med
reformationen, och här hade Luther således segrat.
I ännu en tredje punkt har Luther haft en avgörande
inverkan på eftervärlden. Mer än de flesta andra har han
bidragit till att skapa en tysk nationalitet, och detta ehuru
hans reformation faktiskt delade Tyskland i tvänne religiösa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
