Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Humanismen utanför Italien - Den tyska humanismen och reformationen - Luther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
så? Han tänker på ett fat, fullt med öl eller en pung, full
med pengar. Därför har jag förtyskat det till: du
holdselige. Och skulle jag hava tagit den bästa tyskan, så
skulle jag hava skrivit: Gott grüsse dich, du liebe Maria,
ty så mycket vill ängeln säga och så skulle han hava talat,
om han velat hälsa henne på tyska, ty den, som kan tyska,
vet väl, hur hjärtligt fint ord detta är: du liebe Maria. Der
liebe Gott, der liebe Kaiser, der liebe Mann — jag vet
inte, om man kan uttrycka det där ordet liebe så bra på
latin eller andra språk, så att det så tränger in i hjärtat,
som det gör i vårt språk.“
Luther skapade ock den protestantiska psalmen. Religiösa
sånger på modersmålet funnos väl före hans tid, men de
hade ej den rätta klangen, och först Luther förstod att giva
dem den förening av folkvisans enkla ton och
församlingssångens upphöjda allvar, som tillhör detta diktslag. I de
flesta fall äro hans psalmer förtyskade bearbetningar av
Psaltaren, men han har ock använt de medeltida kyrkliga
sångerna, både de latinska och de tyska. Särskilt ypperlig
är hans berömda Ein fester Burg ist unser Gott, till vilken
han även skall hava författat melodien och där hans egen
världsåskådning fått en så storslagen utformning. Det är
Dürers stick Ritter, Tod und Teufel i dikt, riddaren, som
väpnad med trons vapen, oförskräckt rider fram genom den
skog, där de onda makterna överallt lura kring honom.
Det är protestantismens romantiska ideal, som här tagit
form, den kristlige riddaren, som Spenser sedan mera
konstnärligt, men ej så enkelt gripande och kraftigt skulle
skildra i den engelska protestantismens epos, The fairy
queen.
Även predikan fick genom Luther en ny gestalt, och här
bröt han avgjort med medeltiden. Såsom vi minnas hade
medeltidens predikan antingen varit en allegorisk utläggning
av ett bibelspråk utan någon hänsyn till dess sammanhang
med texten i övrigt, eller ock en samling roande profana
anekdoter utan religiöst allvar. Luthers predikan var enkel
och “evangelisk“, en utläggning av satsen, sedd i dess
sammanhang, närmast en bibelförklaring utan all spetsfundighet,
och även om den protestantiska predikan sedan icke kunde
hålla sig uppe på denna ståndpunkt, utan tog intryck både
från barockens osmakligheter och den nya skolastikens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
