Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Humanismen utanför Italien - Den tyska humanismen och reformationen - Luther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lärdomsgriller, hade man dock alltid i Luthers postillor en
föryngringskälla, ur vilken man kunde dricka.
Men Luther var ock Tysklands store folkförfattare, som
genom en nästan otalig mängd av ströskrifter förstod att
vinna den allmänna meningen för sin sak. Hans första
skrift var Sermon von Ablass und Gnade (1518), hans mest
betydande An den christlichen Adel deutscher Nation (1520),
där han först utförligt lade fram reformationens religiösa
och nationella program. Av stor betydelse var ock den
samma år utgivna De captivitate babylonica, där han på
latin vände sig till det icke tysktalande Europa. Genom
denna skrift spred sig reformationen vida över Tysklands
gränser.
En dylik våldsam agitation hade nu möjliggjorts genom
en bland mänsklighetens viktigaste upptäckter:
boktryckerikonsten. Här är icke platsen att redogöra för dess historia,
utan det är nog att endast erinra om några huvudpunkter.
Efter flera förberedelser tryckte Gutenberg 1453—1455 sitt
första stora arbete, Biblia latina vulgata eller den s. k.
42-radiga bibeln. Men på en otroligt kort tid spred sig den
nya uppfinningen till hela Europa. År 1500 hade Italien
omkring 600 tryckerier, Tyskland över 200, Frankrike nära
150 o. s. v. Men i de flesta fall trycktes blott latinska arbeten,
de kyrkliga handböckerna, klassiska auktorer, medeltida
skolastiska skrifter o. s. v. Någon folklig innebörd hade
tryckpressen ännu icke, ehuru flera folkskrifter utgåvos, och i
stort sett var det först Luther, som insåg dess stora
demokratiska betydelse samt även förstod att begagna sig av den.
Nu först, genom en tysk man, kom denna stora tyska
uppfinning att göra sin revolutionerande insats i litteraturen.
Efter denna tid börjar det litterära livet att slå med vida
starkare pulsar än förut, en ny, vida större publik skapas
och litteraturen tränger även djupare ned i samhället än
förut. Förut, under medeltiden, hade litteraturen i stort
sett varit muntlig, upplästs för ett auditorium; nu blir den
till en väsentlig del skriftlig, läses av den enskilde, och blott
dramat verkar ännu på det muntliga ordets väg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
