Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Humanismen utanför Italien - Den engelska humanismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
När nu denne blivit berövad sin egendom, vad skall han då
göra? Arbeta får han icke, och det återstår honom då blott
att röva och stjäla. Men med vad rätt äger den rike detta
kapital, som tvingar den fattige till att bliva tjuv? Är det
ej ett orättvist samhälle, som skänker stora förläningar i
land och penningar åt högadlige lättingar och smickrare,
under det att arbetaren, jordbrukaren, smeden, snickaren,
på vilkas arbete samhället dock vilar, lämnas utan all hjälp?
Det enda botemedlet är också det av Platon föreslagna: att
alla lika hava och njuta all egendom. Ett dylikt samhälle
var Utopia, vars institutioner därefter vidlyftigt skildras.
Där förrättades bl. a. det hårdare arbetet ej ständigt av
samma personer, utan man växlade dem varje år. Likaså
arbetade ingen hela dagen, utan en del därav var anslagen
åt förädlande sysselsättningar, åhörandet av vetenskapliga
föreläsningar o. d.
Mot krig och jakt är Morus naturligtvis en avsvuren
fiende, håller starkt på kvinnans likställighet med mannen
och vill giva döttrarna samma lärda uppfostran som sönerna
— en åsikt, av vilken Morus i sitt eget hem gjorde allvar.
Även i religiöst avseende var han mycket avancerad.
Invånarne i Utopia kände ej till kristendomen, och likväl hade
de nått den högsta religiösa kultur. Någon statsreligion
fanns där icke, utan var och en hade frihet att tro, vad
han ville, och det var strängeligen förbjudet att med våld
söka påverka någons övertygelse. Vad för övrigt beträffar
religionen i Utopia, så trodde de visaste på “en viss
gudomlig makt, evig, ofattlig, vida över människoförståndets
räckvidd, utbredd över och genomträngande universum“.
Då reformationen sedan utbröt i England voro Linacre
och Colet redan döda, men Morus, som trots sitt frisinne
var en varmt religiös personlighet, uppträdde mot den nya
rörelsen samt vägrade att avlägga den av Henrik VIII
fordrade eden å successionsordningen, emedan han ej kunde,
såsom där krävdes, erkänna konungen såsom den högsta
auktoriteten även i kyrkliga frågor. I följd härav måste
Morus frånträda sin plats som lordkansler samt fick slutligen
1535 bestiga schavotten. Den radikalaste av de engelska
humanisterna blev således martyr för sin katolska tro.
Såsom en andlig frihetsrörelse hade humanismen i
England därmed upphört att finnas till, och liksom i Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
