Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senrenässansen - Inledning - Vetenskapen - Statslära, naturrätt och naturlig religion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
visserligen en religiös skeptiker, men icke dess mindre
opponerade han sig mot Machiavelli och förfäktade, att staten
vore underkastad såväl lex divina som lex naturæ, vilken
han skilde från de för de olika staterna faktiskt gällande
lagarna, leges gentium; i följd härav uppträdde han ock
mot slaveriet. Statens väsen låg enligt Bodin i
suveräniteten, varmed han menade den högsta och av lagar obundna
makten över medborgare och undersåtar. Den enskilda
nationalstaten var således fri och obunden utåt (mot kejsar-
och påvemakt) och inåt (mot vasaller och ständer). Men
suveräniteten kunde ej delas, och i följd därav slutade
Bodins statslära i tillämpningen i ett oinskränkt envälde,
vars enda motvikt var den rådgivande stämma, som ständerna
hade. Det var denna teori, som mynnade ut i 1600-talets
absoluta konungamakt.
Från fördragsteoriens ståndpunkt mötte emellertid denna
tillämpning gensagor, och från tyskt håll framhölls av
Johannes Althusius (1603), att suveräniteten ursprungligen
måste hava tillhört folket, som eljest ej kunnat överlåta
den till någon annan. Monarken hade således blott fått ett
uppdrag av det suveräna folket, som när överenskommelsen
bröts kunde återtaga sin makt. I fördraget ingick, att
härskaren var bunden av och skulle tillämpa statens lagar;
gjorde han icke detta, var folket berättigat till motstånd
mot tyrannen, kunde även avsätta honom.
Från spanskt och katolskt håll utvecklades teorien i rakt
motsatt riktning av jesuiten Suarez, som förfäktade, att
folket genom härskarfördraget avhänt sig all rätt. Monarken
var således blott inskränkt av Guds lag d. v. s. teorien
mynnade ut i ett bevis för den absoluta spanska
konungamaktens berättigande, ehuru med ett i praktiken obehövligt
förbehåll för dess katolska karaktär.
Den bakom liggande frågan om själva statens uppkomst
togs först med något större intresse upp på 1600-talet av
de s. k. naturrättslärarne och av dem i anslutning till
fördragsteorien. Idén om en jus naturæ eller en i
människans natur inneboende rättskänsla stammade från antiken,
från stoicismen och Cicero, samt skymtar fram även under
medeltiden. Denna naturrätt var äldre, mera ren och mera
ursprunglig än de senare samhällslagarna, och dessa borde
således normeras efter den förra. Staten hade uppstått på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
