Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Senrenässansen
- Inledning
- Vetenskapen
- Filosofien
- Statslära, naturrätt och naturlig religion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
matematiska forskning och därför ej kunde tillgodogöra sig
frukterna av Kopernicus’ upptäckt. Men trots detta har
han dock förtjänsten av att hava lagt grunden till en fullt
vetenskaplig arbetsmetod, och den följande tidens empirism
utgår till en stor del från honom, särskilt den engelska
erfarenhetsfilosofien, som ända in i våra dagar bibehållit
detta skaplynne i motsats till tysk mystik och skolastik
och fransk skepticism.
STATSLÄRA, NATURRÄTT OCH NATURLIG RELIGION
Frågan om statens uppkomst hade föga intresserat
medeltidens spekulation, som i stället sysslat med frågan om
härskarmyndigheten, och därvid hade den s. k.
fördragsteorien utbildats, enligt vilken suveräniteten ursprungligen
legat hos folket, som genom ett fördrag överlåtit denna åt
monarken. Denna teori fortlevde ock under renässansen
och senrenässansen, och allt efter som man på olika sätt
utdrog konsekvensen ur denna förutsättning, delade sig
statsrättslärarne i två olika grupper. De s. k. monarkomakerna
(Hotman, Languet, Buchananus) förfäktade undersåtarnes
rätt till motstånd mot monarken, när dennes verksamhet
och påbud stredo mot Guds vilja, och härvid åberopade de
calvinske monarkomakerna särskilt den israelitiska historien,
ehuru de i praktiken läto folkets rätt till motstånd utövas
icke av folkets massa, utan av dess representanter: ständerna.
Det var dylika teorier, som sedan lågo till grund för
puritanernas uppror mot Karl I.
Den andra gruppen förfäktade en monarkisk ståndpunkt,
och inom denna är Jean Bodin den förnämsta, en bland
denna tids skarpaste tänkare, vilken utkastat en mängd
idéer, som först 1700-talet skulle upptaga. Så framhöll han,
ehuru en fint bildad humanist, att den nyare tiden i mycket
dock stod över antiken, och härigenom förebådade han
således den åsikt, som sedan förfäktades av les modernes i
deras strid mot les anciens.
Begreppet stat, oavsett styrelseformen, hade införts av
Machiavelli, som dock ej sysselsatt sig med frågan om dess
uppkomst, utan blott om dess makt, som han ansåg
oberoende av alla religiösa och sedliga lagar. Bodin var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Apr 1 18:46:15 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/3/0293.html
