Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senrenässansen - Italiens litteratur - Den nya estetiken - Tasso
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
någon kall antikimitation, utan över den vilar romantikens
hela rika färgspel. I stället för att välja Trissinos stela
versi sciolti har Tasso här återgått till Ariostos ottava, som
kanske aldrig uppnått ett så smältande välljud som i hans
dikt. Tasso hade också, liksom Bojardo och Ariosto, insett
fördelen för den episka skalden att röra sig med bekanta
och för folket kära hjältar i stället för med Justinianus,
Belissarius och Narses, och huvudfiguren i hans dikt är
också den i folkdikten så firade Rinaldo, som här
sammanförts med korstågets också för folket bekanta heroer,
Goffredo, Raimondo, Tancredi m. fl. Och liksom i Orlando
står även här kampen mellan kristna och saracener. Hans
mytologi är likaledes folklig, rör sig varken med Zeus och
Aphrodite eller med några “angeli“ Nettunio och Palladio,
utan med den kristna folktrons djävlar, helgon och
trollkarlar. Liksom i Ariostos dikt växla även här episoder
med varandra, och dessa höra till diktens glanspartier.
Kärnpunkten i det hela är slutligen en romantisk erotik, som
bränner av nervös lidelse.
Antik och romantik äro här således på ett överlägset
sätt förenade. Men sin egentliga färg får dikten dock av
motreformationens religiösa patos. Gerusalemme liberata är
framför allt den nyvaknade, erövringslystna katolicismens
dikt. Det ideal, som hägrade för jesuiterna, var en ny
Civitas Dei under påvens ledning, och för denna nya kristna
stat, om vilken de drömde, trädde de världsliga monarkierna
alldeles i bakgrunden och sjönko ned till redskap i kyrkans
hand. I Gerusalemme liberata finna vi en återspegling av
dessa idéer. Dikten rör sig ej såsom Orlando furioso om
kejsarens strid med saracenerna. Någon kejsarmakt finnes
icke, utan endast en samling kristna riddare, som likt en
ordenstrupp förenat sig till den heliga gravens befrielse.
Och detta mål var icke blott ett poetiskt motiv, utan nästan
aktuell politik. Faran för turkarna var stor i 1500-talets
Italien. Då och då gjorde deras sjörövarflottor strandhugg
på den italienska kusten, brände, rövade och härjade, och
man befarade allvarligt ett samlat turkiskt anfall, som det
splittrade Italien kände sig sakna kraft att motstå. Det
var under dessa intryck, som man fick den koalition till
stånd, vilken slutligen ledde till den lysande segern vid
Lesanto 1571. Och nu flammade förhoppningarna upp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
