Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senrenässansen - Spaniens litteratur - Lyrik och epik - Cervantes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Cervantes många bekymmer. Hans förhoppning att erhålla
någon statstjänst slog fel. Visserligen uppgives i äldre
biografier, att han fått anställning vid den spanska armén i
Portugal och deltagit i en expedition till Azorerna, men
detta beror på en förblandning med brodern Rodrigo. I
stället fick han för att livnära sig kasta sig på litteraturen.
Inom denna var det egentligen blott två arter, som
ekonomiskt lönade sig, nämligen dramat och romanen, och
Cervantes försökte sig inom bägge. För dramat hade
spanjorerna vid denna tid, särskilt det lägre folket, ett
fullkomligt raseri, och i synnerhet florerade det i Sevilla och
Valencia. Men däremot hade ännu ej någon betydande dramatisk
författare slagit sig ned i Madrid, som genom Filip II:s
härskarnyck upphöjts till rikets huvudstad, ehuru orten ännu
vid 1500-talets början blott var en obetydlig köping med vid
pass 3,000 invånare. Och med dess tillväxt gick det klent.
Enligt en förordning voro nämligen ägarne till alla större
hus skyldiga att mottaga inkvartering av adel och hovfolk,
då hovet uppehöll sig i staden, och i följd därav aktade
man sig visligen för att bygga några dylika. Madrid var
således proletariatets stad, men just därför kunde Cervantes
hoppas att här finna en tacksam publik.
Efter vad han själv uppgiver skrev han under förra delen
av 1580-talet omkring 20 à 30 comedias för teatrarna i
Madrid. Men av dessa känna vi endast titlarna på nio,
och blott två hava bevarats: Los tratos de Argel, ett
tämligen odramatiskt stycke, som behandlar de kristna
slavarnes lidanden i Alger, och La Numancia, ett historiskt drama.
Av ett nyligen funnet kontrakt framgår, att Cervantes för
varje skådespel fick 20 ducados (ungefär 40 kronor), och
på en dylik inkomst var det ej gärna möjligt att existera.
Dessutom fick han i den unge Lope en farlig konkurrent,
och följden blev, att han drog sig tillbaka från teatern.
I stället kastade han sig på den då så populära
herderomanen. 1585 kom den första delen av hans Galatea ut;
den andra, som sedermera tyckes hava blivit färdig, blev
däremot aldrig publicerad. Ekonomiskt var försöket mera
lyckat, ty Cervantes fick i honorar 1,336 realer[1]. Men även
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
