Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senrenässansen - Spaniens litteratur - Dramat - Den spanska teatern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
få vi i det nyss omtalade arbetet Viage entretenido av
Rojas. Författaren hade varit både skådespelare och soldat,
och det är detta liv han skildrar i sin roman. En episod,
här meddelad i starkt sammandrag, är nog alldeles gripen
ur verkligheten. Jag och Solano — berättar aktören Rios
— hade med blott åtta styver på fickan lämnat Valencia
och kommit till en liten by. I det första värdshuset fanns
ingen plats, emedan det var marknad, men jag begav mig
då till ett annat, uppgav, att jag var en indisk köpman,
vars varor kommo efter med vagn, och fick verkligen ett
rum. Därpå gick jag till alkalden, berättade, att en
skådespelartrupp kommit till byn, och bad om lov att där få
giva en föreställning. Han frågade, om det var ett religiöst
stycke, och då jag svarat ja, gav han sitt tillstånd. Därpå
sökte jag upp Solano, kom överens med honom, att vi skulle
uppföra ett auto om Kain och Abel och att han skulle sätta
sig vid kassan. Så skaffade jag mig en tamburin, gjorde
mig ett lösskägg av ett pälsstycke och drog igenom byn
såsom utropare för vår komedi, sprang därpå upp i mitt
rum på värdshuset, samlade hop alla lakan och gamla mattor,
jag kunde få tag i, för att göra oss kostymer av och band
ihop alltsammans i ett bylte, som jag kastade ut genom
fönstret. Men när jag sedan smög mig ned för att hämta
upp det, hade en tjuv redan lagt beslag på det. Allt var
nu förstört, och jag hade ingenting annat att göra än att
springa till den krog, där Solano satt och tog emot
inträdesavgifterna. Vi stoppade då i största hast på oss den kassa,
som redan kommit in, och gåvo oss i väg. Representationen
kunde vi ge först i nästa by. Där skaffade jag mig två
lakan och en guitarr, fick tillstånd att spela och ropade ut
pjesen. Huset var fullt, och det hela började därmed, att
jag sjöng en romans, av vilken jag tyvärr ej kom ihåg
mer än början. Men så uppträdde Solano med sin loa[1]
och räddade situationen. Därpå klädde jag mig i ett lakan
och började att spela min roll, under det att Solano
uppträdde såsom Gud Fader med ett ljus i handen och
likaledes klädd i ett lakan, i vilket det dock var ett stort hål.
Sedan klädde jag om mig till Gracioso och uppförde
mellanspelet. Men när jag därpå såsom Kain skulle dräpa min
broder, upptäckte jag, att jag inte hade någon kniv. Jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
