Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Senrenässansen
- Frankrikes litteratur
- Den nya estetiken
- Du Bartas och D’Aubigné
- Desportes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
brotten, han målar dem, han förkunnar dem, mot dem vädjar
han till himlens hämnd. Men högre kommer han icke, ej
heller längre. Hans människor äro små, och hans Gud
likaså. Bödlar, offer, en hämnare — det är hela hans
världsåskådning. Det beror på, att han själv är liten eller
åtminstone trång. Han ser blott med en hederlig partimans
ögon, icke med tänkarens, den vises eller den store kristnes.
Hans vetande, som var omfattande, var hans arsenal, men
hade icke betydelse för hans innersta själsliv. Den erfarenhet,
han kunnat hämta av ett långt liv, hade icke lärt honom
mycket, och det förefaller, som om han vid åttio år varit
densamma som vid aderton: lidelsefull, högsinnad, enveten
och litet torr.“
DESPORTES
Hos Ronsard funnos i själva verket två poeter. Den ene
kommer fram i programskriften, i odena, i Franciaden,
skalden, som syftade mot höga mål och ville skapa en stor
poesi. Men det fanns också en annan sträng i hans väsen,
och denna gav en kanske mera äkta klang. Det var den,
som vi höra i de oden, som påverkats av Horatius och de
anakreontiska poemen och vilka ofta icke äro annat än gamla
franska chansoner. Det var den “lilla“ poesi, i vilken
Marot excellerat, men mot vilken teoretikern Ronsard så
häftigt uppträtt. Och till denna lilla poesi hörde strängt
taget ock den ronsardska skolans många efterbildningar av
den italienska sonetten. Du Bartas och d’Aubigné har
fortsatt den förra riktningen; huvudmannen för den andra
skolan av ronsardister var Philippe Desportes, vilken också
kan sägas fortsätta Marots och Mellin de Saint-Gelais’ lätta
bagatelldiktning, ehuru med den starkare formkänsla, som
han fått lära sig i den ronsardska skolan.
Såsom person är Desportes också en tidstyp, men en som
står i den mest skärande motsats till d’Aubigné. Desportes
hörde ej till dem, som hade smak att kämpa och lida för
en övertygelse; i stället hade han en avundsvärd förmåga
att finna sig tillrätta i denna ofullkomliga värld och att av
denna draga de största möjliga fördelar. Efter några
ungdomsäventyr blev han sekreterare hos en biskop, som reste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Apr 1 18:46:15 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/3/0456.html
