Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senrenässansen - Englands litteratur - Den Elisabethska tiden - Spenser och hans skola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dogmatik intresserade han sig alls icke. Hans puritanism
var ridderlig och romantisk och förenades med
antikbeundrarens skönhetskult.
Sedan han lämnat universitetet, överflyttade han till London,
där han befann sig senast 1579 och där Harvey förde
honom tillsammans med den unge Sir Philip Sidney, den
mäktige lorden av Leicester’s systerson, och meningen var
tydligen att skaffa honom en plats vid den inflytelserike
gunstlingens hov. Emellertid utövade han under denna tid
en livlig litterär verksamhet. Harvey, Sidney och han,
Sidney’s vänner Fulk Greville och Sir Edward Dyer samt
Sidney’s begåvade syster, Lady Pembroke, bildade där ett
litterärt kotteri, som de kallade Areopagen — en tid orätt
betecknad såsom en verklig akademi, men som, ehuru utan
alla fasta former, likväl hade en viss likhet med en dylik.
Särskilt tyckes man här hava diskuterat språkliga och metriska
frågor, och försök gjordes att även skriva s. k. reformerad
engelsk vers, d. v. s. en vers i anslutning till den antika
metriken eller samma försök, som av antikvännerna gjorts
i Italien och Frankrike samt sedan upprepades i Sverige av
Stiernhielm. Idéen var icke alldeles ny, ty redan några
äldre humanister, Thomas Watson och Roger Ascham, hade
gjort experiment i denna riktning, och en annan humanist,
Thomas Drant, hade utarbetat vissa regler för en dylik
vers. Det var denna fråga Harvey nu tog upp, och inom
kotteriet diskuterade man principerna samt sökte även att
praktiskt tillämpa dem. Spenser påbörjade ock en större,
nu förlorad dikt på detta “reformerade“ versmått. Men
ehuru åtskilliga dikter vid denna tid verkligen avfattades
härpå, såsom en av Stanihurst verkställd översättning på
hexameter av Eneiden, så lyckades tanken här lika litet
som annorstädes att tränga igenom. Försöken blevo lärda
experiment, vilkas olämplighet åtminstone Spenser själv för
övrigt snart insåg.
Större intryck tog Spenser av riktningens språkentusiasm,
och en huvuduppgift för honom redan nu var att rikta
modersmålet med lån både från dialekterna och de gamla
goda skalderna, särskilt Chaucer — samma strävan, som vi
sedan återfinna hos Stiernhielm. Redan i The Shepheardes’
calendar finna vi detta medvetet arkaiserande språk. Spensers
goda vän Kirke, som utgav detta arbete, yttrar också i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
