Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senrenässansen - Englands litteratur - Den Elisabethska tiden - Romanen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillsammans med vännen Philautus, vilken förälskar sig i en
dam, som dock ej besvarar hans kärlek. Euphues reser
slutligen tillbaka till Aten och drar sig undan till ett slags
eremitage, sedan han fått höra, att Philautus nu gift sig
med en tredje dam. Det var heller icke detta skäligen
magra innehåll, som intresserade samtiden, utan det var de
här diskuterade idéerna och framför allt språket, som en
tid framåt ansågs såsom höjden av elegans och spiritualitet.
Denna stil, den s. k. euphuismen, var dock icke Lyly’s
egen uppfinning, utan stammade från Spanien, från en bok
av Antonio de Guevara, Relox de Principes (1529), ett
slags furstlig uppfostringslära i romanform, i någon mån
en efterbildning av Xenophons Kyrupaideia. Denna spanska
roman översattes redan 1532 till engelska av lord Berners
under namn av The golden book of Marcus Aurelius. Lyly,
vars Euphues ju också i viss mån var en pedagogisk roman,
åtminstone till syftet, tjusades särskilt av stilen i det spanska
arbetet, och det var denna stil, som han i all dess glans
utvecklade i sin roman. Denna stil vilar framför allt på
den pretiösa antitesen av enskilda ord, satser och satsdelar,
på det ymniga användandet av alliteration, assonans, barocka
liknelser ur den klassiska mytologien och ur den tidens
fabulerande naturhistoria, t. ex. as thou hast long time liued
a maiden, so now thou must learne to be a mother och
The foule toade hath a faire stone in his head, the fine
golde is founde in the filthy earth, the sweet kernell lyeth
in the hard shell, vertue is harboured in the heart of him
that most men esteeme mishapen.
Så onaturlig denna stil än är, behärskade den likväl
större delen av 1580-talet i England, men lika hastigt föll
den i vanrykte, och det var ett misstag, då man förut
trodde, att Shakspere i sina äldre dramer förfallit till
euphuism. Då de skrevos, var denna stilförskämning redan
avlivad, och i Love’s Labour’s Lost är det i stället den
italienska barockprosan med dess djärva metaforer och pretiösa
vändningar, som Shakspere satiriserar.
Men även de idéer, som diskuterades i Euphues, slogo
an på Lyly’s samtid: frågor, om kärleken väckes mera
genom kroppens skönhet än genom själens företräden, om
kärleken till sitt väsen är beständig, om kärlekens
förhållande till vänskapen o. s. v. I grunden hade också Euphues
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
